Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Värmetekniska avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
ÅNGPANNECENTRALER INOM VERKET
nåden B 8 5 st. belgiska vattenrörpannor, ur drift 1919, 5 st.
Babcock & Wilcox-pannor åren 1896—98 för den elektriska
kraftstationen i G 1, driften nedlagd 1905, för nya bessemerblåsmaskinen och
ångturbinstationen i H 6 1899 5 st. engelska pannor, f. n. utrivna,
då ånga tillföres från annat håll, i ångreservkraftstationen H 10
5 st. ångpannor av Munktells tillverkning. Utom förut nämnda
ångpannecentraler ha flera mindre anläggningar varit i drift,
sammanlagt 11 ångpannor, varav 2 à 100 m2 och 9 à 50 m2 och
därunder. För uppvärmning av olika lokaler ävensom av andra
orsaker ansågs det lämpligt skapa en väl belägen ångpannecentral, och
med hänsyn till masugnsgas som bränsle valdes en plats norr om
hyttorna i södra delen av B 1. Hit flyttades tre pannor som blivit
överflödiga från B 8 och senare två från G 1. Under de sista åren 1951—
55 har denna station genomgått en grundlig modernisering med
tillkomsten av en helt ny byggnad H 15 och genom inläggande av nya
vattenrörsångpannor, två à 500 m2 eldyta och en à 400 m2 och med
12 kg tryck. För utjämning av ångmängden, som med anledning av
ånghamrarnes ojämna förbrukning var rätt så varierande inlades
1918 en Ruths ångaccumulator à 110 m3. För utnyttjande av
elektrisk överskottskraft uppsattes 1920 intill sistnämnda ångpannecentral
en elektrisk ångpanna för 650 kW och år 1951 ytterligare en för 2 000
kW. Det största antalet ångpannor i drift var 1901, då sammanlagda
eldytan uppgick till 2 800 m2, fördelade på 52 pannor. För
närvarande uppgår antalet till 17. År 1956 genererades sammanlagt
100 000 ton ånga, varav 70 000 användes för uppvärmning.
Till Värmetekniska avdelningen hör även skötseln och tillsynen
av 4 ånglokomotiv. Ända till 1890 skedde rangeringen av
järnvägsvagnar inom verket med hästar. Det året inköptes från England ett
lokomotiv, kallat »Styrbjörn», som 1896 fick en kamrat, »Nybjörn»,
av samma fabrikat. Senare ha anskaffats ytterligare tvenne
lokomotiv, som tillverkats av Nydqvist & Holm i Trollhättan. Alla fyra
lokomotiven äro fortfarande i bruk. Ett lokstall med tillhörande mindre
verkstad är uppfört intill järnvägen (H 12).
Den största årsförbrukningen av stenkol vid järnverket var år
1916, då det åtgick c:a 55 000 ton. För ånggenerering var största
förbrukningen 22 500 ton år 1901, och för närvarande åtgår härför
c:a 10 000 ton, vartill kommer bränsle i form av masugnsgas,
motsvarande c:a 1 800 ton stenkol.
Till avdelningens åligganden hör även tillsynen av den
vattenkraftstation inom verket, som är belägen väster om ångpannecen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
