- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
173

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Elektriska avdelningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FORTSATT ELEKTRIFIERING

175

bemärkelse. Den 8 januari provades den 55 km långa 20 000 volts
dubbellinjen från Näs med en spänning av c:a 30 000 voit. Det
förtjänar påpekas, att det var första gången så hög
överföringsspänning användes i Sverige. Den 26 januari igångsattes den ena av de
förut omtalade omformarna med kraft från Näs, varefter all
belysning uttogs från denna. Den 5 februari sattes den första 5-fasiga
valsverksmotorn i gång, nämligen en 500 hk motor för
rörvalsverk nr 25 (B 9), och valsningen med elektrisk kraft började samma
dag. Av försiktighetsskäl skedde första starten av denna motor på
så sätt, att generatorerna i Näs kraftstation först igenslogos, varefter
motorn inkopplades, och kraftstationen efter inkopplingen sakta
och säkert kördes upp till normal hastighet och spänning, varvid
motorn villigt och snällt följde med. Under montagetiden hade
motorn betraktats med mycket misstänksamma blickar från
Valsverksavdelningens verkmästare och vid ett tillfälle yttrade denne
till dåvarande chefen för elektriska avdelningen, »att det nog vore
bäst att genast taga bort motorn, för den skulle i alla fall aldrig kunna
orka dra verket». Men motorn orkade.

Den 12 februari upphörde all ångdrift i elektricitetsverket, och
den 21 i samma månad slogos belysningsgeneratorerna igen i gamla
blåsmaskinsrummet och i stora valsverksbyggnaden. Under året
uppsattes ytterligare ett 80-tal motorer.

I slutet av 1905 började elektrisk belysning införas i
tjänstemannabostäderna. Ar 1906 byggdes invid transformatorstationen en ny
omformarstation G 5, till vilken de båda 110 hk belysningsomformarna
överflyttades. För att bättre kunna tillvarataga den från Näs
abonnerade kraften, uppsattes i omformarestationen samma år ett
»utjämningsmaskineri», bestående av en omformare om 600 kW och
ett ackumulatorbatteri om 1 400 ampèretimmar vid 440 voit.
Maskineriet arbetade automatiskt så, att då kraftbehovet understeg 1 670
kW matades likström från omformaren till batteriet, och då
kraftbehovet översteg nämnda gräns, gick batteriströmmen till
omformaren, vars synkronmotor då avgav motsvarande energi till nätet.
Batteriet utgjorde dessutom reserv åt likströmsmotorer och
belysning för den händelse det blev avbrott på leveransen från Näs. För
sistnämnda syfte tjänar batteriet ännu den dag som är. Omformaren
är även fortfarande i drift, ehuru den nu endast användes som
laddningsaggregat för batteriet. Detta aggregat var på sin tid det enda i
sitt slag i landet och väckte då ett berättigat uppseende.

Kraftbehovet ökade alltjämt och för att fylla detsamma uppställ-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free