- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
185

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Konstruktionsavdelningen - Laboratoriet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FÖRSTA LABORATORIEUTRUSTNINGEN

185

avlyssna den moderna teknikens röst ute i den industriella världen
är ett utomordentligt betydelsefullt instrument för järnverkets
alltjämt fortgående modernisering och utveckling.

LABORATORIET.

De första kemiska undersökningarna vid Sandviken begränsades
till Eggertz’ska kolorimetriska kolproven. En av bokhållarna,
sedermera kassören C. Björkman vid Sandviken, fick fara över till Edsken
och lära sig konsten. För dessa enkla provningar behövdes intet
särskilt laboratorium, men 1865 uppfördes, som det heter i papperen en
»kemisk anstalt för stålprovning» (L 1) söder om hytt byggnaden.
Då fick järnverket också en skolad kemist, ingenjör Collberg, som på
ett mycket förtjänstfullt sätt genom sina anlyser och observationer
klarlade bessemerprocessens förlopp, varöver han lämnade en
redogörelse i en avhandling i Jernkontorets annaler för år 1865. År
1877 revs det lilla laboratoriet, och verksamheten överflyttades till
ny byggnad (K 7), söder om gamla kallvalsverket. Martinverkets
tillkomst år 1898 medförde ett mera omfattande analysarbete. Så
småningom ökade kemiska laboratoriets arbeten allt mera,
legeringstillsatserna blevo vanligare, och i början av 1910-talet måste de
gamla analysmetoderna grundligt revideras. Samtidigt infördes ny
metod för bestämning av kol, nämligen den alltjämt använda »torra»
förbränningsmetoden.

Redan tidigt fanns en dragprovningsmaskin, utrustad med en
manometer av Schäfer & Budenbergs konstruktion. Den tycks ha varit i
arbete redan 1866, men de första protokollförda och mera regelbundna
hållfasthetsprovningarna härröra från år 1874. Senare anskaffades en
dragprovmaskin av Mohr & Federhaffs tillverkning à 50 ton, och den
blev uppställd i dåvarande mekaniska verkstaden I 2. Så länge man
endast tillverkade kolstål, voro anspråken på fysikaliska provningar ej
så stora, men då efter martinverkens tillkomst legerade stål blevo allt
vanligare, stegrades kraven på hållfasthetsegenskaper, och det visade
sig nödvändigt att anskaffa flera provningsmaskiner. Utrymmet i
mekaniska verkstaden var då för litet, varför en ny byggnad (L 2)
söder om kemiska laboratoriet uppfördes år 1902. Den nya
byggnaden var uppförd i en våning av trä och innehöll tre rum.

Det första mikroskopet anskaffades år 1901 i samband med att
nuvarande disponenten K. F. Göransson hemkom från Amerika efter att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free