Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Laboratoriet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
NY LABORATORIEBYGGNAD UPPFÖRES
ha studerat metallografi för professor Howe i New York. Då disponent
Göransson under någon tid utförde en del undersökningar med detta
instrument, kan han med allt skäl sägas ha varit Sandvikens förste
metallograf — kanske en av Sveriges första. Mikroskopet var av
Zeiss-Martens modell. I slutet av år 1910 anställdes en särskild ingenjör
såsom assistent för fysikaliska avdelningen, enär de metallografiska
undersökningarna mer och mer blevo beaktade.
Utrustningen måste efter hand ökas, såsom med kulprovningsmaskin
enligt Brinell, utmattningsmaskin för roterande prov, slagprovmaskin
enligt Charpy, elektriska rörugnar för glödgnings-, härdnings- och
anlöpningsförsök etc. 1914 tillkom löpande provning av kullagerrör
och därigenom måste personalen ökas.
Kemiska och fysikaliska laboratorierna, som tidigare sorterat under
den metallurgiska avdelningen, övergingo år 1916 till en självständig
avdelning.
De oupphörligen ökade kraven på såväl fysikaliska som kemiska
laboratoriets medverkan vid behandling av förfrågningar, vid
leveranskontroll, vid utredning av inkommande klagomål på levererat
material, samt för utförande av olika försök i verkstäderna o. s. v.
gjorde, att de använda lokalerna visade sig vara alltför små. Efter
åtskillig diskussion enades man om, att den lämpligaste platsen för
ett nytt laboratorium var mitt i verkstadsområdet. År 1919
igångsattes byggandet av en för fysikaliska och kemiska avdelningarna
gemensam laboratoriebyggnad (L 3) enligt ritningar av arkitekt
Hökerberg. Byggnaden uppfördes av tegel i tre våningar jämte en
vindsvåning av trä. Det nya laboratoriet togs i användning år 1921 och
var vid denna tid på toppunkten av modernitet.
För den fysikaliska avdelningen anskaffades vid inflyttningen i det
nya laboratoriet och under de därefter följande åren modern maskinell
utrustning för drag- och tryckprov, för bestämmande av hårdhet och
utmattning, slagprovningsmaskiner etc. För mikroskoprummet
inköptes ytterligare tre mikroskop. En särskild avdelning med
tillhörande, omfattande utrustning för bestämmande av ståls magnetiska
egenskaper inrättades. Den alltmera stegrade tillverkningen av
rost-och eldhärdiga stål föranledde år 1927 anställning av en ingenjör,
vars huvudsakliga uppgift blev att handhava studierna och
provningarna av de rostfria stålen. Dessa provningar omfattade
korrosionsprov i skilda lösningar även vid högre temperatur, atmosfäriska
prov, undersökningar av oxidationshastigheten vid högre
temperaturer, provningar av stålens motståndskraft mot s. k. interkristallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
