Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - Ett halvsekels affärer. Av doktor Sune Carlson - Grundläggningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
BOLAGETS FÖRSTA AGENTER
Ett huvudsyfte med brukspatron Göranssons första resor var att
skaffa förbindelser med utländska köpmän, som kunde representera
Sandviken på de olika marknaderna. Som nämnts övertog Sandviken
en del utländska förbindelser från det gamla bolaget, men i flera
länder, där bolagets försäljningar senare skulle bli mycket betydande,
saknade Sandviken representation. Det var ej alltid så lätt att i de
olika länderna finna lämpliga personer, villiga att representera och
arbeta för ett hitintills okänt utländskt järnverk. I Sverige ställde sig
saken något enklare. Genom en rekommendation från J. Michaeli
lyckades brukspatron Göransson redan vid nyåret 1869 erhålla E.
Wol-lert i Stockholm som agent för den svenska marknaden. Det var
heller ingen svårighet för Wollert att resa upp till Sandviken för att
där sätta sig in i bolagets tillverkningar och lära känna dess olika
produkter. Så enkelt låg emellertid inte problemet till i andra länder.
I Tyskland hade bolaget sedan gammalt en representant i Hamburg,
men då de flesta tyresorderna kommo från Berlin och övriga stålorder
huvudsakligast från Westfahlen, var det olämpligt att hålla en
representant i denna stad. I stället träffades 1870 överenskommelse med en
norrman, P. A. Duus i Düsseldorf, om att representera Sandviken i
Tyskland. Duus fick för övrigt taga hand om försäljningarna även i
Holland och Belgien. Han hade tidigare varit agent för Naes järnverk i
Norge, som sålde verktygsstål på dessa marknader och fortsatte härmed
även under sin Sandviks-tid. En särskild representant för sin tyska
tyresmarknad hade Sandviken för övrigt i ingenjör E. Fraenkel i
Järnvägsstyrelsen i Stockholm, senare chef för Atlas, vilken hade
provision på de order på tyres och axlar han kunde anskaffa från vissa
vagnfabriker och järnvägar, där han hade särskilt goda förbindelser.
I Frankrike erhöll Sandviken en agent genom bankirfirman Mallet
Frères, till vilken man blivit hänvisad av Michaeli och bankdirektör
Wallenberg i Stockholm. Denna agent, Henri Bevau, som var en
släkting till bröderna Mallet, var civilingenjör till yrket och
inköpsagent för stora järnvägsanläggningar i Spanien. Man räknade med
att många kunder skulle vara intresserade av att köpa tyres från Bevau
för att på så sätt skaffa sig förbindelser med den inflytelserike spanske
inköpsagenten. Några större försäljningar åstadkom Bevau emellertid
aldrig. I England övertog Sandviken, som nämnts, Högbobolagets
representant F. W. Lonergan, som hade goda förbindelser inom
stångjärns- och tackjärnsbranschen. För tyresförsäljning var emellertid
Lonergan föga lämplig, då han saknade kontakt med de engelska
järnvägarna. I Ryssland slutligen erhöll Sandviken som representant en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
