- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
216

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - Ett halvsekels affärer. Av doktor Sune Carlson - Grundläggningstiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

AVSÄTTNINGSMÖJLIGHETER FÖR TYRES

I Frankrike hade bolaget fördelen av att dess ringar sedan fyra
år undergått prövning vid en av landets järnvägar och befunnits vara
av synnerligen god kvalitet. Då man emellertid i Frankrike, där man
efter kriget med Tyskland ej fått någon känning av den internationella
högkonjunkturen, fäste mycket mer avseende vid ett lågt pris än vid
en god kvalitet, intog Sandviken en avvaktande hållning, särskilt
som bolaget från och med 1871 kunde erhålla mycket fördelaktiga
priser på annat håll. I Tyskland stötte Sandvikens hjulringar dels på
höga tullhinder, dels på konkurrens från billiga tyska tyres. Här
liksom i flertalet andra länder var det de stora Kruppverken i Essen, som
i dessa avseenden dominerade marknaden. Större framgång hade man
i Belgien. Under 1871 erhöll bolaget från detta land stora tyresorder,
vilka voro förbundna med order å järnvägsaxlar. Det var strejk vid
de belgiska tyresverken, och stora prisförhöjningar å hjulringar
hade företagits, varför tillfredsställelsen var stor, när de belgiska
järnvägarna funno ett utländskt järnverk, som kunde förse dem med de
produkter, de önskade. Den största marknaden hade emellertid
Sandviken under sina tidigare år på Ryssland. Brukspatron Göransson
vistades också mycket längre tid i detta land än i något av de andra, han
årligen besökte. Stora järnvägsbyggen gåvo upphov till omfattande
tyresorder, av vilka Sandviken redan efter endast några år fick allt
större del. Förutom hjulringar sålde man i Ryssland bajonettstål till
gevärsfaktoriet i Tula, tackjärn, göt och ämnen.

Den nystartade försäljningsorganisationens arbete satte snart spår
i bolagets orderbok, särskilt som det gynnades av de allt bättre
konjunkturerna på stålmarknaden, vilka fortforo fram till 1875.
Sandvikens försäljningar stego sålunda från 900 tusen kronor år 1870 till
2.5 milj. år 1875, och samtidigt steg dess medelpris per ton från
268 till 425 kronor. Dessa gynnsamma försäljningssiffror bidrogo till
att bolagets vinster sköto i höjden, även om vinststegringen i viss
mån hölls tillbaka av hastigt stigande råmaterialpriser. Den
redovisade årsvinsten utgjorde under åren 1870 och 1875 respektive 220
och 465 tusen kronor, vilket representerade ej mindre än 29 och 40
procent på det i bolaget investerade egna kapitalet. Denna till synes
»länsande räntabilitet måste emellertid ses i samband med den om-

o

ständigheten, att Sandviken lyckats övertaga sina anläggningar till så
synnerligen lågt pris.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free