Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - Ett halvsekels affärer. Av doktor Sune Carlson - Växande konkurrens - Affärsutveckling till 1800-talets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
AFFÄRSLÄGET OMKRING ÅR 1890
särskilda cirkulär. Livfjäderförsäljningen skedde huvudsakligen genom
grosshandelsfirman H. Beck i Stockholm.
Denna utvidgning av försäljningsorganisationen nödvändiggjorde
en noggrann uppdelning av de olika marknaderna mellan bolaget självt,
dess agenter och de grosshandelsfirmor som köpte i fast räkning. Som
exempel härpå må anföras, att de svenska sågverkens bandsågsorder
ej fingo lämnas till järnhandlarna utan måste gå direkt till Sandviken,
samt att Leipzigerfirman Langer & Hachenbergers kunder i
Schwarzwald ej fingo bearbetas av bolagets tyska agenter.
AFFÄRSUTVECKLING TILL 1800-TALETS SLUT.
Den olustiga stämningen som rådde inom Europas affärsliv under
1800-talets första hälft fortsatte till en viss grad ända in på
nittiotalet. Det var endast i Förenta Staterna, som det mot decenniets slut
blev mera fart i affärerna, och efter 1888 års presidentval kunde
man till och med tala om en boom. En särskilt kraftig expansion skedde
inom järnvägsbyggena, vilket trots Mc Kinley-tullarnas införande
— de voro då för tiden de högsta i Förenta Staternas historia
medförde en betydande stegring av importen.1 Den amerikanska
utvecklingen stimulerade i viss mån den ekonomiska aktiviteten i Europa, och
särskilt inom järnindustrin i Tyskland och England rådde mot
åttiotalets slut en livlig rörelse.2 I Sverige förblev det emellertid stiltje
inom affärslivet, och under det att järnproduktionen steg i andra
länder, förblev den hos oss konstant eller t. o. m. sjönk. Järntullarnas
införande år 1888 tycks ej ha förbättrat läget.
För Sandviken, där försäljningar och priser varit i fallande mellan
1885 och 1885, medförde den ökade utländska efterfrågan mot
åttiotalets slut en förbättring. 1890 var t. o. m. ett synnerligen gott
år med så mycket order, att de ej alla kunde effektueras, trots att göt
inköptes från andra håll. Bolagets kallvalsade och dragna produkter
erhöllo under denna tid en ökad avsättning i Tyskland, England och
1 Den tilltagande protektionismen under åttio- och nittiotalen förorsakade Sandviken
många besvär. Under 1891 finna vi till exempel bolaget utsatt för ett tullmål i Frankrike,
vilket orsakade dryga böter, och fem år senare måste brukspatron Göransson göra en särskild
resa till finansministeriet i Berlin för att söka förhindra ökade tullar på paragon. Ofta
förekommer det även anvisningar i korrespondensen om vilka dimensioner som borde väljas, för
att man i de olika länderna skulle erhålla lägsta möjliga tull.
2 För den tyska järnhanteringen blev 1889 ett särskilt anmärkningsvärt år, enär
thomas-järnstillverkningen då för första gången översteg tillverkningen av puddeljärn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
