Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. DEN EKONOMISKA UTVECKLINGEN - Ett halvsekels affärer. Av doktor Sune Carlson - Affärsutveckling till 1800-talets slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
ÖVERGÅNGEN TILL MARTINSTÅL
ton rörämnen i veckan, varav en amerikansk kund (Shelby) ensam
erhöll en fjärdedel. Under århundradets båda sista år började man även
tillverka färdiga tuber för ångpannor, vilka huvudsakligen såldes på
England. De kallvalsade och dragna produkterna, vars
användningsområden blevo allt mera skiftande, fingo en ökad avsättning, och även
i sågar började affärerna att bli livligare ej endast i Skandinavien utan
också i Italien, Ryssland och Tyskland. För Sandvikens allra äldsta
artiklar, tyres och grövre smidesprodukter, började emellertid
marknaden att bli allt mer begränsad. Hjulringsleveranserna gingo under
90-talet huvudsakligen till Surahammars Bruk.
Vi ha tidigare lärt känna hur Sandvikens bessemerstål under
åttiotalet fick en allt svårare konkurrent i martinstålet, och att det klagats
över ojämnheten i Sandvikens leveranser, speciellt av dragna och
kallvalsade produkter. Då liknande klagomål under nittiotalet förekommo
från en del av bolagets rörkunder, och då engelska staten från och
med 1896 började fordra martinstål för sina rörinköp, övergick
Sandviken allt mer till användning av martin. Till en början köpte man
martingöt från Hammarby och Hofors, men från och med 1898
ersattes dessa med göt av bolagets egen tillverkning.
I försäljningarnas fördelning på de olika länderna inträffade under
90-talet flera förändringar. På grund av sin stora efterfrågan å
rörämnen kom Förenta Staterna under decenniets mitt att bli ett av
bolagets viktigaste avsättningsområden. I övrigt gingo största
skepp-ningskvantiteterna såsom tidigare till de skandinaviska länderna,
Tyskland, England, Ryssland och Frankrike. Då leveranserna till
dessa länder voro sammansatta på mycket olika sätt, motsvarades
emellertid en stor kvantitet ej alltid av ett stort försäljningsvärde. På de
franska, italienska och tyska marknaderna såldes t. ex. stora mängder
av tråd, kallvalsade band och sågar, vilket medförde mycket större
värdesummor än de ryska försäljningarna, vilka huvudsakligen
omfattade strips och andra relativt oförädlade produkter.
De intressantaste händelserna inom Sandvikens affärer under
1890-talet skedde emellertid på det finansiella området. De förbättrade
försäljningarna mot åttiotalets slut hade på grund av eldsvådorna i
verken ej kommit att medföra några nämnvärt ökade vinster. För
finansieringen av de ständiga utvidgningarna hade man ej haft några
betydande egna besparingar att tillgå, varför bolagets svävande skuld
måst ökas, särskilt dess revers- och växelskuld till Riksbanken. En
sådan ökning kunde emellertid ej fortgå titan gränser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
