Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. DEN SOCIALA UTVECKLINGEN - Järnverket och Sandvikens sociala problem. Av fröken Sigrid Göransson med en översikt av skolväsendet av fru Ellen Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BEBYGGELSE OCH SAMHÄLLSPLAN
255
handa sociala institutioner. Här nedan kommer först att givas en
överblick över bostadsfrågan och därefter en behandling av en del övriga
sociala problem.
Bostadsfrågan.
Av arbetarna vid brukets anläggning fingo väl en del logi litet här
och var i bygden, men de flesta inrättade åt sig på gammalt
skogsarbe-tarmanér jord betäckta timmerkojor av kluvna timmerstockar med en
liten öppen eldstad och två eller fyra britsar. Något 50-tal dylika
kojor voro fördelade på olika kolonier, den största på södra
kanalbanken, där skolhuset sedan byggdes; andra funnos vid nuvarande Yttre
Sandviken, dels där Hyttgatan nu går fram, dels vid stallet och dels i
det öster om huvudkontorets nuvarande plats då belägna grustaget.
Beträffande verkliga bostadshus blev första åtgärden att från Högbo
Bruk flytta ned en del där överflödiga byggnader. Bland dessa kan
nämnas flygeln till den s. k. Planska byggnaden, som i Högbo låg vid
södra åkanten mitt emot hammaren, samt inspektorsbostaden vid
herrgårdens gårdsplan. Vidare flyttades en vaktstuga, som blev
Sandvikens första kontor och sedan fick föra en ganska ambulerande
tillvaro, samt en mjölkkammare, som placerades väster om
verkstadsområdet och blev det nya brukets första värdshus. När man så skred
till uppförande av nya bostäder, byggdes dessa först vid Stations- och
Storgatorna. De voro alla envåningshus, gulrappade med röda knutar,
färger som alltsedan dess varit karakteristiska för bebyggelsen på det
egentliga bruksområdet. Idén till dessa färger var hämtad från
Horndals bruk. En regel, som man strängt höll på och som allt fortfarande
är allmänt gällande, var, att varje familj skulle få egen ingång utifrån
och dessutom eget trädgårdsutrymme. Man gjorde nu upp stadsplan,
och med undantag av Stationsgatan förlades alla huvudgator i norr
och söder, detta i avsikt att båda långsidornas fönster skulle få
något av dagens solljus. Bebyggelsen fortskred sålunda från Storgatan
västerut, men då man passerat Hyttgatan och tillväxten gick allt
hastigare, ansåg man sig böra vara sparsam med utrymmet för att icke få
alltför stort avstånd till arbetsplatsen. Man övergick därför till
tvåvåningshus och förhållandevis mindre trädgårdsutrymmen. Samhället
verkade i början ganska kält, varför man var angelägen att plantera
träd utmed gatorna, vilka nu vuxit upp och giva sin prägel åt
samhället. Man hade ursprungligen för avsikt, att varje familj skulle ha
ett rum och kök. Men då arbetarantalet tillväxte hastigare än
byggnadsresurserna, nödgades man i stor omfattning uppge denna princip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
