Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. DEN SOCIALA UTVECKLINGEN - Järnverket och Sandvikens sociala problem. Av fröken Sigrid Göransson med en översikt av skolväsendet av fru Ellen Norberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
BEBYGGELSE OCH SAMHÄLLSPLAN 255
och logera familjer i endast ett rum med spis. Envåningshusen
innehöllo åtta rum på nedre botten samt ett par vindsrum.
Tvåvåningshusen hade åtta rum i varje våning och saknade vindsrum, men hade
däremot på övre våningen ett par mindre »kallrum». En gång gjordes
försök med att på engelskt sätt lägga sovrummen ovanpå köket, men
detta övergavs genast såsom alltför tungrott för husmoderns skötsel
och tillsyn av familjen.
Vid äldre bruk behärskade i allmänhet bruksägaren all mark i
samhället och kom därigenom i den mer eller mindre lyckliga ställningen
att få åtaga sig de anställdas försörjning med livsförnödenheter och
andra butiksvaror. Så ej i Sandviken. Visserligen uppläts inom det
egentliga bruksområdet en lägenhet till butik. Denna sköttes först
som filial till en i Gävle belägen affär och efter att en tid ha varit
andelsaffär överläts den till en självständig butiksägare. Denna butik har
emellertid för längesedan upphört. Utvecklingen gick efter andra
linjer, vilket sammanhängde med markförhållandena. Då bruket
planerades, sökte konsul Göransson genom utbyten få ett
sammanhängande markområde vid Sandviken. Ett par av de markägande
bönderna ville emellertid icke gå med på en dylik transaktion, varför
vissa remsor bondmark kommo att kvarligga mellan brukets skiften
samt därintill. Detta blev ursprunget till det s. k. Yttre Sandviken,
dit av bruket oberoende köpmän och hantverkare sökte sig. Den friare
verksamhet, som härvid möjliggjordes torde ha haft ett stort och gott
inflytande. Även föreningsliv och ej minst den frikyrkliga
verksamheten funno här områden för sina lokaler och möjligheter till
utveckling. Ledarna för bruket sågo även gärna denna utveckling och gjorde
ofta på ena eller andra sättet insatser för dess understödjande, vid
många tillfällen även genom att avyttra mark från under bruket
hörande hemmansdelar. Möjligt är, att man om bruket utgjort ett
enda sammanhängande komplex hade varit mera betänksam mot
dylika försäljningar än vad som nu blev fallet, då isen ändock var
bruten.
Vad som på senare tiden kallats Yttre Sandviken hette i brukets
barndom »Grindarna» beroende på, att det närmaste bondhemmanet
skildes från det egentliga bruket genom ett staket i nuvarande
kyrk-parkens norra gräns och ned emot kanalen. Där detta staket korsade
Storgatan fanns på den tiden grindar. Bland de första husen på Yttre
Sandviken märkas på var sin sida om Storgatan skomakar Brobergs hus,
sedermera Café Linnea, samt mitt emot detta förman Andreassons hus
och butik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
