Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. DEN SOCIALA UTVECKLINGEN - De stora folkrörelserna - Arbetarrörelsen. Av redaktör Carl Björk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄSTER PALM OCH HANS EFTERFÖLJARE
299
något löneslaveri, så var ju levnadsstandarden, även där den låg som
högst, sådan, att arbetarna hade god anledning att söka förbättra
sin ställning. Det låg för övrigt i tiden ett starkt krav på arbetarens
sociala och ekonomiska befrielse, ett krav på hans delaktighet i de
samhälleliga rättigheterna i samma utsträckning som de härskande
klasserna, och när dessa nya ideer nådde ut till svenska bygder, ansågo
sig också Sandvikens arbetare ha all anledning att skänka sina krafter
åt detta det kroppsarbetande folkets stora befrielseverk.
Den, som introducerade arbetarrörelsen i Sandviken, var —
naturligtvis — mäster August Palm, vilken besökte bruket så tidigt som år
1886 och då väckte väntad uppståndelse, icke minst från
bruksledningens sida, ty hur det var, så sammanföllo givetvis icke den
frispråkige socialistagitatorns anvisningar om hur bruksfolket skulle
ha det ordnat i olika avseenden med gamle Konsulns sätt att handha
sitt folk.1 Efter mäster Palm kommo vid olika tillfällen andra talare
till bruket, vilka sökte bereda mark för arbetarrörelsen. Bland dessa
märktes de gamla pionjärerna Sterky, Thorsson, Charles Lindley m. fi.
Men det var först 20 år efter Palms första besök, som ideerna hade fått
en sådan utbredning och förhållandena i övrigt så mognat, att
Sandvikens arbetare kunde organisera sig.
Det var då de unga, som gingo i spetsen. Företrädesvis var det
unga godtemplare och verdandister, ja även en och annan anarkist
fanns väl med. Till en början träffades dessa ungdomar hemma i
stugorna och bytte tankar om de nya lärorna, men omsider tog man
på allvar upp organisationstanken. Denna tog först, i november 1902,
form i Sandvikens diskussionsklubb. Denna diskussionsklubb kom att
bliva själva embryot till den fackliga och politiska arbetarrörelsen.
I denna klubb behandlades även ofta förhållanden på arbetsplatsen
och samhällsfrågor, som lågo arbetarna nära. Man kan alltså säga,
att diskussionsklubben arbetade efter rent fackliga och politiska linjer.
Något senare söktes kontakt med metallarbetarna i Gävle, och den
16 januari 1904 bildades i Sandviken en fackklubb under avdelning 2 i
Gävle. Två år senare, eller närmare bestämt den 18 februari 1906,
ansågo sig Sandvikens arbetare färdiga att bilda en egen facklig avdelning
under Svenska jern- och metallindustriarbetarförbundet. Avdelningen
erhöll numret 155. De rent politiska intressena togos om hand av
Sandvikens socialdemokratiska arbetarkommun, som bildades år 1905.
1 Om detta Palms besök i Sandviken kan utförligare läsas i den minnesskrift, som
Metallarbetarfackföreningen i Sandviken utgav år 1956 och till vilken av ämnet mera
intresserade hänvisas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
