Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilagor - Statistisk undersökning av Sandvikens järnverks ekonomiska utveckling åren 1868—1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
590
STATISTISK UNDERSÖKNING
en fjärde masugn igångsattes. Kurvorna över Sandvikens götproduktion (diagram 2)
återspegla tydligt övergången från bessemer- till martintillverkning under
1880-talets sista år, samt tillkomsten av nya martin- och elektrostålugnar under respektive
perioder 1905—1916 och 1920—1935. De följande tre diagrammen avse bolagets
tillverkningar av smitt och varmvalsat stål (diagram 3), kallvalsade och dragna
produkter (diagram 4) samt styckemanufaktur (diagram 5). Beträffande kurvan
över styckemanufaktur, vilken avser tillverkningens värde, måste hänsyn tagas
till förändringarna i penningvärdet (se nedan).
Utvecklingen av Sandvikens järn- och stålproduktion återspeglas även av tabell
II, vilken redogör för förbrukningen av råvaror, bränsle och elektrisk kraft. De
angivna värdena av träkols- och malmförbrukningen avse de på masugnarna enligt
mätning uppsatta kvantiteterna.
De i dessa sammanställningar ingående siffrorna över Sandvikens tackjärns- och
götproduktion ha i tabell III och diagram 6 och 7 jämförts med motsvarande siffror
för hela landet. Uppgifterna om den svenska produktionen äro hämtade ur den
officiella statistiken över bergshanteringen. Då denna statistik är byggd just på
de förut omnämnda berginästarrelationerna, vilka avgivits från de olika bruken,
är jämförelsematerialet i detta fall synnerligen gott. För att underlätta
jämförelsen mellan respektive serier ha diagrammen utförts i semi-logaritmisk skala.
Denna skala har bland annat den fördelen, att samma relativa förändring överallt
på diagrammen motsvaras av en lika stor lutning av kurvorna. Sålunda kan man
från diagrammet över tackjärnsproduktionen genast avläsa, att t. ex. Sandvikens
produktion under 1870-talet utvecklades betydligt snabbare än landets i dess
helhet, eller att stegringen under denna period relativt sett var avsevärt större än
t. ex. under perioden 1900—1910, ehuru produktionsökningen under denna
senare period var större, mätt i absoluta tal. Vad den allmänna utvecklingstendensen
beträffar, finna vi både för tackjärns- och götproduktionen en påfallande
överensstämmelse mellan Sandvikens och landets produktion. Storstrejken 1909,
högkonjunkturen under kriget och kriserna i början av tjugo- och trettiotalen återspeglas
tydligt i samtliga kurvor. Samtidigt finna vi, att Sandvikens tackjärnstillverkning
ökade betydligt kraftigare än landets i dess helhet fram till omkring 1895, och att
den under efterkrigsåren bibehållit sig bättre än denna. Däremot förlorade
Sandviken, som redan i annat sammanhang omnämnts, under åttio- och nittiotalen
alltmer sin hegemoni inom landets göttillverkning. Under det att Sandviken omkring
1880 tillverkade en fjärdedel av alla inom landet producerade göt, har dess andel
sedan nittiotalet sjunkit till mindre än en tiondel.
I tabell IV och diagram 8, även detta utfört i semi-logaritmisk skala, återfinnes
en sammanställning över Sandvikens arbetarantal och försäljning, den senare
angiven såväl med vikt som värde. Uppgifterna över arbetarantalet representera
medeltalen av arbetare, förmän och kontorister, inklusive jordbruket, vilka under
de olika åren uppburit likvid. Beträffande jordbruket bör härvid kanske anmärkas,
att antalet därvid sysselsatta arbetare aldrig utgjort mer än en mycket ringa del
av det totala antalet anställda, och att jordbruket, som stått till tjänst med körslor
och andra dagsverken, samtidigt alltid varit att betrakta som en binäring till
järnverksdriften. Siffrorna över Sandvikens försäljningskvantiteter äro hämtade ur de
s. k. »skeppningslistorna» samt siffrorna över försäljningsvärden ur
styrelseberättelserna. Dessa värdesiffror, som endast avse bolagets stålförsäljning, gälla i vissa fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
