Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilagor - Statistisk undersökning av Sandvikens järnverks ekonomiska utveckling åren 1868—1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
97 STATISTISK UNDERSÖKNING
avkastning använts. Det är sålunda bolagets finansierings- och
räntabilitetsförhållanden som redogörelsen närmast avser.
Det för denna undersökning använda källmaterialet har huvudsakligen
utgjorts av Sandvikens Jernverks Aktiebolags balansräkningar. Dessa
balansräkningar, som avse bolagets ställning den 51 december varje år, ha ursprungligen
uppgjorts för att bestämma bolagets årsvinst och räntabilitet. Utöver detta deras
ursprungliga ändamål kunna de emellertid även användas som källa för en
approximativ bedömning av bolagets finansiella historia. Kompletterande upplysningar
till balansräkningarna ha erhållits dels från de till styrelseberättelserna tidigare
fogade »balanceextracten» och dels — ehuru i undantagsfall — direkt från
respektive konton i huvudböckerna. Uppgifter angående företagna avskrivningar
ha i allmänhet återfunnits i själva styrelseberättelserna eller sedan 1911 i till
dessa bifogade vinst- & förlusträkningar.
För att öka överskådligheten och jämförbarheten av de olika årens balanser ha
de olika balansrubrikerna grupperats enligt ett enhetligt system. Sålunda ha
bolagets tillgångar (tabell VI) uppdelats i följande klasser, ordnade i
likviditetsordning:
Rörliga tillgångar:
1. Likvida tillgångar, 1 :a klass
a) Kassa
b) Banktillgodohavanden
c) Obligationer
2. Likvida tillgångar, 2:a klass
a) Fordringar, andra än banker
b) Råvaror och färdiga varor
Fasta tillgångar:
1. Aktier och lotter
a) Gruvor
b) Andra än gruvor
2. Anläggningar, maskiner och inventarier.
Det måste emellertid genast anmärkas, att en dylik uppdelning, särskilt när man
tar hänsyn till den omfattande tidsperiod det här är fråga om, ofta blir synnerligen
godtycklig. (Några exempel härpå skola strax nämnas.) Även om de olika
balansrubrikerna sålunda äro ordnade i likviditetsföljd, är det därför föga lämpligt att
t. ex. använda de gjorda uppställningarna för bedömning av bolagets likviditet
under olika år. En sådan bedömning måste grunda sig på en mycket mer
ingående detaljanalys av de olika balansposterna, än som här har företagits. För övrigt
bör nämnas, att därest en likviditetsanalys skulle göras, så borde denna omfatta
bolagets finansiella ställning under våren eller försommaren, under vilken tid
likviditeten åtminstone under tidigare år var mycket mer ansträngd än vid
nyåret, då skeppningssäsongen just avslutats, och flertalet kundremissor inkommit.
Av de i tabell VI upptagna tillgångsklasserna behöva de mest likvida
tillgångarna : kassa, banktillgodohavanden och obligationer (kol. 1, 2 och 3) inga särskilda
kommentarer. Däremot torde en del förklaringar vara nödvändiga beträffande
den andra gruppen av rörliga tillgångar. Rubriken fordringar, andra än banker
(kol. 5) upptar såväl varufordringar hos kunder — i äldre balansräkningar »Conto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
