- Project Runeberg -  Boken om San Michele /
120

[MARC] Author: Axel Munthe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Lappland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medan hon gav dig bröstet och hon fortsatte att amma dig
tills du var två år. Inte ens din egen mor vågade närma sig
henne när hon gav dig bröstet. Hon blev vild som en varginna
om någon ville ta dig från henne. Till slut blev hon avskedad
och natten därpå smög hon sig in i huset och försökte stjäla
dig. Din mor blev så förskräckt att hon fick lov att ta henne
i sin tjänst igen. Hon bar till dig alla möjliga djur att leka
med, läderlappar, igelkottar, ekorrar, råttor, ormar, ugglor
och korpar. En gång såg jag själv hur hon skar halsen av en
korp och dröp några droppar av blodet i din mjölk. En dag
när du var fyra år gammal kom länsman med två
fjärdingsmän och förde bort henne i handbojor. Folk sa att det hade
någonting att göra med hennes eget barn. Alla var glada, men
du yrade i flera dar. De flesta av dina bekymmer kom från
dina djur. Ditt rum var fullt av alla slags djur, du hade dem
till och med i sängen om natten. Minns du inte hur ofta du
fick stryk för att du låg på ägg? Alla fågelägg du kunde
komma åt försökte du kläcka ut i sängen. Ett litet barn kan ju
inte hålla sig vaket, och din säng var varje morgon en enda
röra av krossade ägg, och var morgon fick du stryk för det
men ingenting hjälpte. Minns du inte den kvällen när dina
föräldrar kom hem sent från en bjudning och fann din syster
uppkrupen på bordet under ett paraply, skrikande av rädsla.
En läderlapp hade fastnat i hennes hår, alla dina ormar,
paddor och råttor kröp omkring på golvet och i din egen säng
hittade barnpigan en hel kull möss. Din far gav dig en
fruktansvärd avbasning och du flög på honom och bet honom i
handen. I daggryningen smög du dig ut ur huset efter att på
natten ha brutit dig in i skafferiet och fyllt din ränsel med all
den mat du kunde komma åt. Du hade slagit sönder dina
syskons sparbössa och stulit alla pengarna. Själv hade du
aldrig några sparpengar. Hela dagen och natten var alla
tjänarna ute och sökte efter dig, men förgäves. Din far som
ridit för att tala med länsmannen fann dig till slut sovande
i en snödriva vid landsvägen. Din hund hade skällt till
när han red förbi. Jag hörde själv hur din fars ridhäst
berättade för de andra hästarna i stallet, att din far hade lyft upp
dig i sadeln utan att säga ett ord och ridit hem i sporrsträck
och stängt in dig i ett mörkt rum. På tredje dagen skickade
din far efter dig och frågade dig varför du rymt ur huset.
Du svarade att ingen förstod dig och att du ville emigrera
till Amerika. Han frågade om du ångrade att du bitit honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sanmich/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free