Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Tillbaka till Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydelse. Skillnaden mellan de bägge könen är en naturlag
som genomgår hela skapelseserien, mer och mer accentuerad
ju högre utveckling typerna når. Det har sagts att förklaringen
är att finna i det faktum att mannen behållit kulturen för sig
själv som sitt köns monopol och att kvinnan aldrig haft
någon verklig chans. Har hon inte! Redan i Aten var
kvinnans ställning inte lägre än mannens; varje gren av kulturen
stod till hennes förfogande. De joniska och doriska raserna
erkände alltid hennes självständighet, och i Sparta var hon
till och med alltför fri. Under hela romartiden, fyrahundra
år av hög kultur, hade kvinnorna en betydligt grad av frihet,
vi behöver blott påminna oss att de disponerade över sin
privata egendom. Under medeltiden var kvinnans uppfostran
vida överlägsen mannens. Riddaren skötte svärdet bättre än
pennan, munkarna var ofta lärda, men det fanns också
många nunnekloster med samma möjligheter för lärdom. Se
på vårt eget yrke där kvinnorna visst inte är några
nykomlingar! Redan vid Salernoskolan fanns kvinnliga professorer.
Louise Bourgeois, Maria de Medicis läkare, skrev en dålig
bok om förlossningskonst, Marguerite la Marche var
sagefemme en chef i Hôtel-Dieu 1677, madame la Chapelle och
madame Boivin skrev digra böcker om kvinnosjukdomarna,
alla av ringa värde. Under 1600- och 1700-talen fanns många
kvinnliga professorer vid de berömda italienska universiteten
i Bologna, Pavia, Ferrara och Napoli. De gjorde aldrig
någonting som förde deras respektive specialiteter framåt. Det
är just därför att obstetrik och gynekologi låg i händerna på
kvinnorna som dessa två grenar av vårt yrke under så långa
tider varit hopplöst stillastående. Nya landvinningar gjordes
först när de togs om hand av männen. Än i dag konsulterar
kvinnorna hellre manliga läkare när det gäller deras eget eller
deras barns liv.
Se på musiken! Alla renässansens damer spelade luta och
deras efterkommande clavecin och harpa. I mer än hundra år
har varannan överklassflicka bearbetat pianot varenda dag,
men såvitt jag vet finns inte en enda komposition av rang av
kvinnohand och inte heller har jag någonsin hört en kvinna
spela Adagio sostenuto ur Beethovens opus 106 till min
tillfredsställelse. Det finns knappast en enda ung dam, som inte
sysslar med målning, men såvitt jag vet finns det bland alla
Europas gallerier inte ett enda mästerstycke signerat av en
kvinna, kanske med undantag av Rosa Bonheur, som rakade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
