Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 23. Bland kolleger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dop in articlo mortis, hade signor Cornacchia inget annat val
än att gå över till fienden och lämna mig åt mitt öde. Från
signor Cornacchias professionella ståndpunkt som
begravningsentreprenör var ett barn jämngott med en fullvuxen
person. Men varför inte två barn? Och varför inte också...?
När en amma i sin pittoreska sabinerdräkt anlände till
Hôtel de Russie började otvetydiga tecken på modstulenhet
visa sig bland mina anhängare. När en barnvagn anlände från
England och placerades i hotellets hall blev min ställning
nästan kritisk. De kvinnliga turisterna tittade vänligt på
vagnen när de passerade genom hallen, hotellets kypare slog
vad två mot ett om tvillingar eller icke tvillingar,
vadhållningen om baby eller inte baby hade upphört. På
garden-partyt i engelska ambassaden låtsades åtskilliga att inte se min
hälsning. Doktor Pilkington var mycket uppmärksammad, alla
var livligt intresserade av att höra de sista nyheterna från
Hôtel de Russie. Den svenske ministern tog mig avsides och
sade mig i vresig ton att han inte ville ha något med mig
att göra, han hade haft mer än nog av mina underligheter
-för att använda ett milt uttryck. För en vecka sedan hade han
fått höra att jag kallat en respektabel gammal engelsk läkare
för hyena. I går hade den engelska pastorskan berättat för
hans hustru att jag hade ”förolämpat en avliden skotsk prästs
minne”. Om jag ämnade fortsätta på det viset vore det bättre
att jag återvände till mina hundar och apor i Anacapri, ju förr
dess bättre, innan Roms hela främlingskoloni hunnit vända
mig ryggen.
Efter ännu en vecka av intensiv spänning skönjdes
småningom tecken på reaktion. Kyparnas vadhållning om
tvillingar eller inte tvillingar kvittade jämnt med några få
tvekande insatser av fem lire på inget barn alls. När ryktet spred
sig att de båda doktorerna råkat i gräl och att doktor
Pilkington gått sin väg med barn nummer två under sin långa
bonjour, upphörde all vadhållning om tvillingar. Allteftersom
tiden skred ökades desertörernas antal dag för dag, men den
engelske prästen och hans trogna församling slöt ännu tappert
upp kring barnvagnen. Doktor Jones, barnmorskan och
amman från Sabinerbergen sov fortfarande i Hôtel de Russie,
men signor Cornacchia, varnad av sitt fina väderkorn, hade
redan övergivit det sjunkande skeppet.
Så kom kraschen i skepnad av en mager gammal skotte
som kiev in i mitt mottagningsrum och satte sig i soffhörnet
269
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
