Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Miss Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot Messina på andra sidan sundet, Messina, Satans stad,
Sodom och Gomorra i förening, orsaken till allt deras elände.
Hade han inte alltid profeterat om att syndarnas stad skulle
sluta med att - en hel serie talande gester i luften utmålade
förintelsen och lämnade inget tvivel om vad profetian hade
varit. Castigo di Dio! Castigo di Dio!
Kvinnan närmast mig hade ett litet barn i knät, jag gav
henne en bit torrt bröd ur min ränsel. Hon ryckte till sig
brödet utan att säga ett ord, räckte mig genast en apelsin ur
sin ficka, bet en bit av brödet och stack det i munnen pä en
havande kvinna bakom oss och slukade resten glupskt som ett
utsvultet djur. Hon berättade för mig med låg entonig röst
om hur hon undkommit med barnet vid bröstet, hon visste
inte på vad sätt, när huset rasade vid den första staccatan,
hur hon arbetat förgäves hela natten för att söka dra fram
sina andra två barn och deras far ur ruinerna, hon kunde höra
deras jämmer ända tills det var full dager. Då kom en annan
staccata och allt blev tyst. Hon hade ett djupt sår tvärs över
pannan, men hennes creatura - mödrarnas rörande namn på
sina småbarn här - var alldeles oskadat, grazie a Dio. Medan
hon talade lade hon barnet till bröstet, en vacker liten gosse,
sprittnaken, stark som Herkulesbarnet, tydligen inte det minsta
medtagen av vad som hänt. I en korg vid hennes sida sov ett
annat barn under en knippa rutten halm, hon hade hittat det
på gatan, ingen visste vem det tillhörde. När jag reste mig
upp för att gå började det moderlösa barnet gråta, hon lyfte
upp det ur korgen och lade det till sitt andra bröst. Jag såg på
den fattiga kalabriska kvinnan, bredaxlad och högbarmad,
med de båda småbarnen diande vid sina bröst. Plötsligt
erinrade jag mig hennes namn. Hon var det forna Magna
Græcias Demeter, romarnas Magna Mäter. Hon var Moder
Natur, från hennes ymniga bröst flöt livets ström pånytt
över de hundratusen dödas gravar. Du Död, var är din udd
- du Grav, var är din seger?
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
