Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. La festa di Sant’ Antonio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
31
La festa di Sant’ Antonio
La festa di Sant’ Antonio var årets största helgdag i
Anacapri. Under flera veckors tid hade hela vår lilla by hållit på
att förbereda det värdiga firandet av vårt skyddshelgon.
Gatorna hade sopats, husen längs vägen där processionen
skulle färdas fram hade blivit vitstrukna, kyrkan var
dekorerad med röda sidendraperier och gobelänger, fyrverkeriet var
beställt från Napoli och - det viktigaste av allt - musiken var
förhyrd från Torre Annunziata. Serien av festligheter
öppnades med ankomsten av musikkåren kvällen före den stora
dagen. Långt ute på golfen började de redan blåsa allt vad
de orkade, visserligen för långt borta för att höras uppe i
Anacapri, men med en chans att vid gynnsam vind kunna reta
öronen på Capriborna därnere i deras hatade by. Vid
ankomsten till marinan packade musikkåren ihop sig med sina
gigantiska instrument i två stora lastvagnar och åkte upp till
Anacapri så långt den nya körvägen var färdig. Återstoden
av vägen klättrade de i spridd ordning uppför den branta
feniciska trappan ihärdigt blåsande i sina instrument. Vid
toppen av trappan utanför San Michele mottogs de av
festkommittén och av en deputation från municipiet. Den
majestätiske tamburmajoren i sin prunkande guldgalonerade
uniform à la Murat höjde sin kommandostav och företrädd av
byns alla pojkar gjorde musiken sitt högtidliga inträde i
Anacapri a tempo di marcia blåsande med fulla lungor i sina
primitiva horn, bastubor, klarinetter och oboer, hamrande
frenetiskt på sina trummor, pukor och cymbaler, skramlande
med sina trianglar så ljudligt som möjligt.
Invigningskonserten på piazzan, dekorerad med flaggor och fullpackad av
människor, varade utan avbrott till midnatt. Sen följde ett
par timmars drömlös sömn i den gamla baracken, där den
engelska garnisonen sov år 1808, avbruten av knallarna från
de första raketerna som bebådade att den stora dagen var
inne. Klockan fyra revelj genom byns gator, muntert
klingande i den friska morgonbrisen. Klockan fem morgonmässa
i kyrkan, som vanligt läst av parrocon assisterad med
anledning av dagens betydelse av musikkåren på fastande måge.
337
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
