Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 34. I det gamla tornet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag honom spänna av sig svärdet och med stor försiktighet
ställa det mot en pelare av lapis lazuli. Han såg helt lättad
ut. Hans gamla ansikte var så blitt, hans ögon var så milda att
jag var säker på att han var lika mycket stämd för fred
som jag.
- Vördnadsbjudande ärkeängel, sade jag blygt, måste jag
vänta länge på sankte Per?
- Jag har hört trumpeterna ljuda i domarsalen, sade
ärkeängeln, de håller på att förhöra två kardinaler som har sänt
efter sankte Per att bistå dem med sitt försvar. Nej, jag
tror inte du behöver vänta så länge, småskrattade
ärkeängeln, i regel lyckas inte ens sankt Ignatius, den skarpaste
lagkarlen i himlen krångla dem igenom. Allmänne åklagaren
håller honom stången, han var munk förut och hette
Savonarola och blev bränd på bålet.
- Gud är domaren, sade jag, och inte människan, och
Gud är barmhärtig.
- Ja, Gud är den högste domaren och Gud är barmhärtig,
upprepade ärkeängeln. Men Gud råder över tallösa världar
långt större i glans och prakt än den halvförgätna lilla
stjärnan som kardinalerna kommer ifrån.
Ärkeängeln tog mig vid handen och ledde mig till den
öppna valvbågen. Jag såg med bävan tusentals strålande
stjärnor och planeter pulserande av liv och ljus vandra sin
förutspådda väg genom oändligheten.
- Ser du den där lilla stjärnan, svagt glimmande som lågan
av ett talgljus som håller på att flämta ut? Den stjärnan är
världen som dessa bägge människor kommer ifrån, två myror
krälande på en jordklump.
- Gud skapade deras värld och Han skapade också dem,
sade jag.
- Ja, Gud skapade deras värld. Han befallde solen att tina
upp dess frusna inre. Han renade jorden med floder och
sjöar. Han klädde dess skrovliga yta med skogar och fält.
Han befolkade den med vänliga djur. Jorden var skön och
allt var gott. Sedan, på den sista dagen, skapade Han
människan. Kanske hade det varit bättre om Han vilat dagen
innan Han skapade människan istället för dagen efter. Du vet
väl hur det gick till? En dag började en stor uthungrad apa
att med sina hårda händer forma sig vapen för att dräpa de
andra djuren. Vad kunde de sex tum långa rovtänderna hos en
Machairodus förmå mot hans vässade flintkniv, skarpare än
368
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
