Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STYRMAN" BÄCK.
25
blifvit låst. I trappan hörde han ännu Cecilias och
hennes gästers skratt.
Fryser du, Vill?:» frågade han, i det han drog
jgen kavajen tätare omkring sjuklingen, för att hindra
den kalla luften att nå honom. Men Vill hade somnat,
i^jälf gick han utan röck, endast skyddad mot det kalla
höstregnet af en ylletröja, men han frös icke.
Han gick genaste vägen hem till sig med lille
Vill på sina starka armar. Gossen sof tungt och
vaknade ej ens, då hans beskyddare bäddade ned honom
i sin säng och höljde en filt öfver honom. Under
sömnen återfick detta lilla bleka ansigte sitt barnsliga
uttryck; kanske var det derför att de melankoliska
ögonen voro tillslutna.
Räck satte sig ned att skrifva ett bref. Det var
till Cecilia. Han berättade henne utan omsvep, att
han sökt henne under qvällens lopp, men endast träffat
hennes son, som han tagit med sig och gerna ville
behålla, då han i alla fall visste, att Cecilia själf ej
satte något värde på honom. Han lofvade att sörja
för gossens framtid, om de bägge skulle få lefva, hålla
honom i skola och försöka göra honom till en bra
menniska. Han trodde, att det skulle vara
hälsosammare för lille Vill att få ha någorlunda tyst omkring
sig. Om hon hade någonting att meddela till svar på
detta bref, bad han henne att helst göra detta
skriftligen. Han undertecknade brefvet med sin adress.
Icke ett ord vidare. Inga förebråelser, ingenting
som häntydde på deras gamla förhållanden eller
hennes nya.
Flera dagar väntade han på svar, men intet kom.
Ehuru han föresatt sig att ej vidare göra något
besök hos Cecilia, öfvervann han till sist sin motvilja
och vandrade ännu en gång uppför de välkända
trapporna, men dä tjänstflickan, som öppnade för honom,
fick se, hvem det var som ringt, slog hon igen dörren
och förklarade genom nyckelhålet, att hennes matmor
ej tog emot några sjömän. Hon hade tydligen
särskilda instruktioner. Ett ytterligare försök, som
gjordes några dagar senare, aflopp lika fruktlöst.
Styrman Bäck hade redan första dagen hämtat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
