Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
SANNSAGOR OCH FANTASIER.
stunder,» svarade pastorn. »En vettigare och
angenämare ung man vet jag mig sällan ha träffat på.
Han gick in på alla våra arrangemanger, till och med
att han får äta på sin kammare. Han tycktes sätta
mycket värde på, att han fått ett rum med så afskildt
och tyst läge. Är han alltid som i dag, komma vi
inte att få det ringaste bekymmer af honom.»
Början var således lofvande. Och den närmaste
fortsättningen var ej häller egnad att ingifva någon
oro. En stillsammare och osynligare hyresgäst kunde
ej gerna tänkas. Han steg tidigt upp och gjorde en
halftimmes promenad i skogen, satt sedan uppe på
sitt rum hela dagen, åt sina mål som vanligt folk, slog
aldrig sönder servisen och kastade aldrig sockerskålen
i hufvudet på flickan, som passade upp; framåt qvällen
gjorde han en längre promenad, men återkom alltid
till qvällsvardsdags. Det enda besynnerliga i hans
uppförande var att ljuset i hans rum nästan aldrig
släcktes förr än efter midnatt och att han hade den
besynnerliga vanan att hela dagarne med korta afbrott
promenera af och an på golfvet i sitt rum; en vana,
som faster Malla förklarade uteslutande tillhöra tigrar
i bur, dårar och menniskor med dåligt samvete. Till
hvilkendera kategorien herr Franck borde räknas, sade
hon aldrig uttryckligen; förmodligen till alla tre. Ibland
hörde man honom också tala högt för sig själf,
hvilken omständighet ej häller var egnad att höja honom
i faster Mallas aktning. Då tjänstflickan, som passade
upp honom, tillfrågades, hvarmed han brukade vara
sysselsatt, då hon kom in i rummet, svarade hon, att
han antingen plägade ligga på soffan eller gå af och
an med några papper i handen eller också sitta vid
skrifbordet. En gång hade det inträffat, att han midt
under det dukningen försiggick, i desperation slagit i
väggen en stor bok, hvari han hållit på att läsa,
hvilket föranledde Stina att lemna dukning och allt och
genast retirera. Då hon utom sig af förskräckelse
rusade utför trapporna, hörde hon frän galningens rum
ett skallande skratt.
Den dagen fick herr Franck ingen middag.
Omkring en vecka efter inackorderingens ankomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
