Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
SANNSAGOR OCH FANTASIER.
dels eau de luce och kallt vatten återge henne
besinningen kröntes endast med half framgång.
»Jag hörde ju tydligt hur han sa’, att han var en
stor brottsling — och Gud vet om det inte var
mördare,» stönade gumman och slog med handen åt Gerda,
som kom med mera vatten. »Herre du store, ett
sådant elände här blef i huset för den der
Stockholmsresans skull — och nu går han naturligtvis och tar
lifvet af Mats, den godtrogne token, som kunde ge
sig till att följa med en vanvettig menniska! Det
valbara för att komma åt att strypa honom, som han
lockade honom med sig —.»
»Snälla faster, det är väl inte så farligt — lugna
sig nu! Jag ser dem ju bägge två från fönstret här;
de gå helt lugnt landsvägen utåt. . Och så har ju pappa
sin käpp.»
»Hvad tror du en käpp biter på en vansinnig
menniska? Har du inte hört, att sådana inte ha någon
känsel, men att de ha krafter som tio vanliga karlar?
Gud tröste oss, ett sådant elände! Hvem ska’ försvara
oss emot det odjuret, om han nu tar Mats af daga!
Se’n kommer väl turen till oss andra.
»Vänta, faster, jag vet ett råd!»
Hon skyndade ut. Efter ett par minuter kom
hon tillbaka och förkunnade, att hon skickat en af
drängarne för att gå i fatt de båda herrarne, följa dem
på afstånd och genast vara till hands, om någonting
skulle hända.
Detta lugnade faster Malla åtminstone något. Hon
satte sig vid ett af salsfönstren, hvarifrån man hade
utsigt öfver landsvägen ett långt stycke och förklarade,
att hon ej skulle gå derifrån förr än hon sett, att allt
aflupit väl.
»Öfverlefver jag den här dagen, då är det en Guds
nåd,» sade hon. »Jag känner, att mitt hjärtlidande
tilltagit betydligt genom den här förskräckelsen. Nä
ja, det kan just göra det samma, om man dör af
hjärtslag eller blir strypt af en galning.»
Gerda höll tåligt sin faster sällskap vid fönstret.
Äfven hon var en smtila orolig. De båda damernas
väntan blef långvarig. Pastorn och hans följeslagare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
