- Project Runeberg -  Sannsagor och fantasier /
60

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 2

SANNSAGOR OCH FANTASIER.

»Ah ja, så der circa åtta à tio gånger, jag vet
inte så noga. Jag kom att tänka på sådant der, när
jag började rista in min initial på stenen här. Jag har
haft trägen öfning i att rista in namn, jag, må ni tro.
Hälst i trädstammar. Och vill ni tro mig, att jag,
så prosaisk jag än kan förefalla, har skrifvit vers i min
ungdom? Riktiga verser, skall ni se, med rim på hjärta
och smärta. Det är för löjligt! Så barnsligt skulle jag
aldrig nu mera kunna bära mig åt, om —»

Han stannade. Knackningen fortfor.

»Det är märkvärdigt hvad mail kan förändras
fort,» sade han efter en stund. »Inte kunde jag för
ett par månader sedan ana, att jag i dag skulle sitta
på ett blotaltare och tänka hvad jag nu tänker.»

»Hvad tänker ni då på?» frågade Gerda för att
säga något.

Han såg upp, lade stenen ifrån sig och sade:

»Att lifvet ändå är en rätt allvarsam sak, fröken
Gerda.»

»Ni har aldrig varit på landet förr, deraf kommer
det sig,» sade Gerda. »Sådana tankar får man i
skogen och vid hafsstranden.»

Har ni haft sådana tankar också? Det är för
tidigt. Ni har kanske haft dem lika länge som jag, när
allt kommer omkring?»

»Kanske.»

Nu blef det åter en tystnad. Franck tog till
bult-stenen igen.

»Har ni godt minne, fröken Gerda?» blef nästa
fråga.

»Det beror alldeles på — hvad som intresserar
mig minnes jag nog, men hvad som inte ligger mig
det ringaste om hjärtat glömmer jag genast.»

Ny tystnad. Francks stora A var färdigt, han
kastade sitt verktyg i sjön och betraktade
eftertänksamt de ringar, som bildades på vattenytan.

»Huru många dagar skall ni minnas mig?»
frågade han derefter utan att vända sig om. Men på
den frågan fick han intet svar. Gerdas virknål flög
framåt med en feberaktig brådska. Hon hade visst
icke hört hans sista ord.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sannsagor/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free