Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISLOSSNING.
91
ningen i dessa ord. »Nå,» fortfor han, »men 0111 er
man inte skulle kunna försörja er, hvad tar ni er då
till?»
Uå försöker jag naturligtvis skaffa mig någon
arbetsförtjänst. Jag är rätt slängd i lite af hvarje,
om jag far säga det själf. Jag kan nog baka och koka,
så att det duger åt amerikanarne. Jag har varit både
huså och koksa i fina hus och skulle nog kunna ga
igenom den persen en gång till.»
Grefven såg något öfverraskad ut. Det var
kanske ej det svar, han väntat sig.
»Vi ha inte alltid haft det så bra som nu,»
fortfor den pratsamma unga frun, uppmuntrad af det
deltagande, den främmande herrn tycktes hysa för
emigranternas öde. »Jag har tjänat i många hus, der det
varit både si och så med kosten och det hyggliga
bemötandet också. 1 fyra års tid släpade jag och
trä-lade för stockholmsherrskaperna; liten lön hade jag,
och ofta hade jag det hett om öronen — fruarna ä’
så nyckfulla och orättvisa ibland, isynnerhet när de ä’
unga och själfva ingenting begriper. Egentligen hade
jag kunnat sitta hemma i lugn och ro hos bror min
och aldrig behöft tjäna, men Johan var ju i Stockholm,
och inte kunde jag vara ifrån honom, var det likt
något det! Han hade väl gifvit sig rent öfver, om han
inte fått träffa mig hvar söndag. Stackare, han hade
det inte häller för godt, innan han fick det så, att vi
kunde gifta oss.»
Grefvens öfverraskning tycktes vara i stigande.
Han, som ej trodde på någonting, knappast numera
pä njutningarnes letedryck och med fasthet ej på
någonting annat än egoismens allmakt, hvad skulle han
tänka om detta? Kunde hon på allvar mena, att hon
underkastat sig svält och härd behandling för en
annans skull? Nej, det måste ligga någonting under detta,
förklaringsgrunden låg ju rätt nära till hands.
»Och om söndagarne?» frågade han med ett
cyniskt leende.
»Om söndagarne hade jag två timmar lediga på
eftermiddagen,» svarade Marie oskyldigt och
omisstänksamt. »Då gjorde vi ett slag utåt Djurgärden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
