Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOMANGRILLER.
12 121
Äfven Malte bytte om taktik. Han begärde aldrig
någonting, tycktes sorgfälligt undvika att vara
efterhängsen eller besvärlig, tog aldrig humör öfver någon
nyck, huru orimlig som hälst, utan låtsade sig helt
enkelt ej märka den. Han var alltid vänlig, öppen
och tillmötesgående, men han hade lagt bort alla
stormande utbrott och lät den äkta mannen efterträda
älskaren. Han intog tydligen en afvaktande hållning.
Han ville ej tvinga sig till den kärlek, som ej gafs
själfmant, icke derför att han fann sin ställning
förödmjukande, utan emedan han trodde, att detta var på
samma gång det finkänsligaste och det klokaste sättet
att gå till väga med en sådan liten egensinnig varelse
som Doris. Hon skulle nog komma af sig själf till
sist, om han blott hade tålamod.
Men hans tålamod blef satt på ett hårdt och
långvarigt prof. När Doris såg, att hennes man ej
kunde förmås till någon förtviflan och att de
romantiska uppträdena hotade att helt och hållet uteblifva,
vardt hon i högsta grad misslynt och anförtrodde sig
själf i en mulen stund, att hon fått en fasligt tråkig,
omöjlig och prosaisk menniska till man. Var detta
den kärlek han lofvat henne? Vackert också! Ingen
verkligt förälskad äkta man kan sitta och äta
biga-räer med den trankilaste min i verlden, medan hans
hustru berättar, att löjtnant X. bjudit henne på
segelparti, eller att den unge vackre artisten på villan
bredvid tecknat hennes porträtt i sin skizzbok. Det är
mycket vackert och hedervärdt att inte vara
misstänksam och oresonlig, men det är mycket tråkigt och
retsamt för en ung fru att ha ett sådant
dygdemönster till man. Hvart tog äktenskapets romantik
vägen? En hel månad utan den allra minsta lilla scen,
ingen åska, ingen storm, inte så mycket som en liten
molntapp en gång på den evigt blåa äktenskapliga
himlen! Hvem kan uthärda med sådant?
Malte väntade och väntade. Men hans hustru
var sig lik. Hon klädde sig, läste sina eviga romaner,
hälsade på grannarne, seglade med löjtnant X., sjöng
sina romanser till pianot — på senare tiden allt oftare
i moll — fylde ett helt album med utsigter från nej-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
