- Project Runeberg -  Sannsagor och fantasier /
124

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 8

SANNSAGOR OCH FANTASIER.

din man? Gör ban dig icke lycklig? Du vet, att jag
aldrig har gillat hans åsigter; det skulle icke förvåna
mig, om han behandlade dig illa. Eller har ditt tycke
för honom svalnat? Besvara den frågan i nästa bref.»

Malte vek långsamt ihop brefvet och räckte det
till sin hustru med en allvarligt forskande blick. Hon
hade blifvit blodröd i ansigtet och broderiet låg
nedfallet på gräset.

Der stod han framför henne och sade ingenting;
icke häller nu kom det till något utbrott — han var
då sannerligen af is! Men hans blick hvilade så envist
granskande på henne, det låg så mycken smärta och
förebråelse deri, att Doris kände sig helt brottslig.
Ah, om hon varit hundra mil derifrån!

»Hvad tänker du svara din mor?» sade han
ändtligen allvarsamt och lugnt — o, så lugnt!

»Fråga mig inte -— nu!» svarade hon sakta, i det
hon tog brefvet med darrande hand och skyndade bort
med näsduken för ögonen.

Hvad betydde hennes tårar? Hela natten pinade
ban sig med detta spörsmål. Skulle hon svara ja eller
nej på modrens fråga? Hvad tänkte hon nu, der hon
gick af och an i sitt rum, instängd för honom och
alla andra? Hurudant skulle deras nästa samtal blifva?
Hvad — hvad betydde väl hennes tårar?

Då morgonen kom, gick Malte och satte sig på
verandan, der frukostbordet var dukadt. Han hade
föresatt sig att i dag tala ut allt hvad som låg honom
på hjärtat. Doris måste säga honom allt, hur det än
månde lyda. Men då klockan blef nio, den vanliga
mattimmen, infann sig Annette i stället för sin
herskar-inna och förkunnade, att frun ej mådde rigtigt väl,
ville frukostera på sitt rum och tänkte resa till
Stockholm med middagsbåten. Kammarjungfrun lemnade
äfven fram postväskan och ett bref med begäran från
frun att få detta inlagdt. Derpå aflägsnade hon sig
med upplysningen att »postbudet väntar».

»Madame la baronne Eugenie von B. — Dieppe.
Detta lilla doftande kuvert innehöll alltså svaret på
alla de frågor, han under denna qvalfulla natt stält
till sig själf. Han vandrade en stund af och an, slog

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sannsagor/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free