- Project Runeberg -  Sannsagor och fantasier /
143

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SIAMESISKA TVILLING ARNE.

I 3 I

vanligt och bad vännen lägga sig ut för honom hos
direktören, och Törnblad gjorde inga svårigheter.
Ingenting särskildt sacle han, men den allvarsamma,
slutna minen ville ej gå bort från hans ansigte, och
det uppstod ibland pauser i samtalet, som generade
Hall rätt mycket. Det var på det hela taget en
tråkig persedel, den der Törnblad.

Så kom en qväll, då man gaf Timon af Athen.
Törnblad var utmärkt som vanligt i sin favoritroll, och
fastän Timon är död och begrafven under pjesens
sista scener, nöjde publiken sig ej med mindre än att
hans framställare efter ridåns fall kom fram och
bockade sig tre särskilda gånger i sina civila kläder. Då
oväsendet ändtligen var slut och Törnblad ämnade gå
hem till sig, hejdades han i trappan till scenen af
Söderlund, som spelat förste senatorn och ännu var klädd
i toga och helskägg.

»Får jag säga dig ett par ord, Törnblad?»

»Hvad är det fråga om?»

Du är ju ett slags förmyndare för Hall, är det
inte så?»

»An sedan? Hvad rör det dig?»

»Jo, saken är den att han har varit skyldig mig
trettio kronor en hel månads tid, och aldrig har han
några pengar att betala dem med, derför tänkte jag,
att du kanske ville göra upp den der bagatellen.»

Har han lånat — af dig?»

»Nej, inte precist lånat — han tappade dem till
mig på kille en qväll.»

Törnblad, som höll på att ta på sig handskarne,
ryckte till i dem så oförsigtigt, att en knapp gick ur
och rullade ända in på scenen.

»Det var — för en månad sedan, sade du?»

»Ja, kanske inte fullt —»

»Du skall få dina pengar i morgon.»

Och dermed gick han utan att besvara den andres
tacksägelser eller hälsning.

En månad sedan! Och det var tre månader sedan
Hall gifvit sin vän den heligaste ed att aldrig mera
spela. Sin vän! Ar man verkligen vän till den man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sannsagor/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free