Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FULA KARI.
157
hårda hjärta inte vill veta af någon ånger, kan ändå
den yttre anständigheten ännu till en del bevaras
genom ett giftermål. — Om söndag lyses det för er.»
Det var så mörkt, att han ej kunde se hvilket
intryck dessa ord gjorde på Kari. Men då hon efter
en stunds tystnad svarade, var allt det trotsiga borta
ur hennes röst:
»Men — om han inte vill då —-?»
Det lät så försagdt, nästan skamfullt, och grefven
förstod genast att spelet var vunnet.
»Inte vill?» upprepade han. »Då skall jag tvinga
honom. Det är väl ändå någon af mina drängar, kan
jag tro?»
Han väntade. Ännu ingenting.
»Kunde ja’ inte få fund’ra lite’ tess i måra?»
Jo, det gick an. Audiensen var slut, och grefven
blidkade snart med sin ovanliga älskvärdhet sin
gemåls missnöje öfver den försenade soupern.
Följande qväll efter arbetstidens slut kom Kari
och bad med beslutsam min att få tala vid grefven.
Hon förklarade sig villig att yppa hemligheten, om
grefven lofvade att stå vid sina ord i går. Men först
och främst hade hon aldrig fått något löfte om
äktenskap —- och så hörde han inte till grefvens
under-hafvande, så att han gaf sig väl inte i första taget,
men om grefven bara ville föra hennes talan — i all
vänlighet förstås, ingen stränghet, intet tvång, då fick
det hällre vara alltihop — så trodde hon nog, att–
Grefven upprepade ännu en gång sitt löfte att
använda hela sitt. inflytande för att åvägabringa
giftermålet, och nu släppte Kari ändtligen fram detta namn,
som hon allt sedan upptäckten hade hållit fast bakom
sina sammanbitna tänder: Abraham i Hult,
hästhandlaren.
Abraham var en liten svarthårig karl med
mustacher och klipska bruna ögon; han gick alltid klädd
i nattkappa, löskrage och styf filthatt, nästan som en
herreman, och ansågs allmänt vara den vackraste kar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
