- Project Runeberg -  Sannsagor och fantasier /
168

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 8 SANNSAGOR OCH FANTASIER.

Dagen derpå var Kari försvunnen. Någon hade
i gryningen sett henne gå åt herrgården till.
Abraham bara blinkade och småskrattade. Kanske väntade
han, att hon skulle komma igen. Men i så fall hade
han missräknat sig, ty följande söndag berättade
Karlsson, grefvens kusk, på kyrkbacken, att Kari hade
varit hemma hos herrskapet en dag i veckan och fått
lof på att få bo i Skogstorpet tills vidare, eftersom
det inte var nedrifvet än och ingen annan bodde der.
Hon skulle göra några dagsverken under skördetiden,
det var allt. Då grefven efter gudstjänstens slut gick
förbi den nye egaren af Isfall, der han satt i sin bänk,
hälsade han på honom med ett småleende så
gäckande, att det stack till i Abraham, och hade han
inte varit i Guds hus och omgifven af så mycket folk,
hade han bestämdt svurit till en kötted. Samma
eftermiddag for han till prosten för att tala med denne
om möjligheten af en laglig skilsmässa från Kari, ofch
derom pratades det länge vidt och bredt i socknen,
men vare sig att prosten haft betänkligheter eller att
Kari ej gått in på förslaget eller att alltsammans varit
ett förfluget infall af Abraham, som strandat på t. ex.
den omständigheten, att det ännu ej blifvit
häfdvun-nen sed bland allmogen att i dylika mål anlita lagen
— nog af, frågan om skilsmässa förföll så småningom;
han flyttade till Isfall fjortonde mars och hon bodde
återigen i det gamla torpet, der hon var född, och för
verlden var det som om de två aldrig hade haft
något gemensamt med hvarandra. Prosten hade
visserligen gjort ett försök att mäkla fred och sämja
mellan de äkta makarne, men han blef så illa emottagen
på bägge hållen, att han genast afstod från sitt
medlarekall.

Abraham tyckte, att hela saken hade tagit den
bästa möjliga vändning för honom; nu hade han ju
blifvit af med Kari, och visserligen var han genom
hennes tillvaro i lifvet förhindrad att ingå ett nytt
gifte, men något sådant tänkte han inte på. Han
hade minsann fått nog af giftas.

Så var det också med Kari. Hon hade inte på
länge känt sig så lätt om hjärtat som den dag, då

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sannsagor/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free