Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FULA KARI.
177
att bringa detta ämne å bane; det var ej af någon
särskild ovilja mot Kari, ty henne hade han ju
egentligen ingenting emot, och till och med förr i verlden
hade hans grymhet mot henne mera varit en lek, ett
nöje; om han nu haft en katt att rycka i svansen
eller en hund att ta maten ifrån, skulle kanske hustrun
ha fått vara i fred. Men nu blef det hans
favoritsysselsättning att tala om Corona och Emerentia från
morgon till qväll, att prisa deras fina sätt, som de hade
ärft efter sin mor, herrskapsmamsellen,
handelsmansdottern, och att skratta i mjugg, när Karis onda lynne
jäste öfver och gaf sig luft i halfqväfda öknamn och
adjektiver, som ofta voro ganska mustiga. En gång,
då hon varit mer än vanligt grof i sina uttryck, rann
sinnet äfven på Abraham, han rusade upp från stolen
der han halflegat, grep Kari i armen och ruskade
henne allt hvad han orkade, men då tog hon honom
i axlarne, kastade honom baklänges i sängen som en
vante och sprang pä dörren. Aldrig hade han
kunnat tro att hon var så stark.
Snart visste man i socknen, att Abraham och
Kari lefde som hund och katt.
Han var verkligen uppfinningsrik, då det gälde
att plåga hustrun. Hände det någon gång att han
gick bort — antingen till staden eller för att hälsa
på någon af sina bekanta i socknen — kunde Kari
vara säker på att han hade låst till skåpet och tagit
nyckeln med sig, så att hon ej slapp efter någon mat
på hela dagen; en gång, då hon kom hem från sitt
arbete och efter sin vana genast gick in i fejset för
att se om kon, fann hon henne stående bakfram i
båset med svansen uppbunden vid häcken och en
gammal skohasa fastsurrad på hvardera hornet; men då
vardt Kari så utom sig af förbittring, att hon, utan
att veta hvad hon gjorde, tog första bästa tillhygge
och rusade in i stugan, der hon säkerligen skulle ha
låtit Abraham dyrt få umgälla detta pojkaktiga
gyckel, om han ej i tid tagit till flykten.
Kon var Karis ögonsten. Hon skötte henne
ömmare än ett barn. Då hon var ledig från andra
sysslor, tillbragte hon nästan all sin tid ute i fejset, der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
