- Project Runeberg -  Sannsagor och fantasier /
178

(1881) [MARC] [MARC] Author: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I I 8

SANNSAGOR OCH FANTASIER.

hon sopade och skurade och höll fint som i ett
dockskåp. Om det var aldrig så ondt om mat inne i
stugan, saknades det hvarken foder eller gröpe i Bläsans
bås, och ett år, då det var foderbrist, sålde Kari nästan
allt hvad hon hade för att köpa halm åt kon. Då
Abraham var elak emot henne der inne, tog hon
alltid sin tillflykt till sin vän ute i fejset; under alla dessa
års bittra lidanden var Bläsan hennes tröst.

Karis hälsa blef allt mera vacklande. Ibland satte
gikten åt henne så, att hon fick hålla sig till sängen
i flera dagar, och när hon tidigt om vintermorgnarne
måste ut i köld och rusk för att gå till herrgärden på
dagsverke, ofta vadande i snö ända upp till knäna,
gick det ilningar genom henne, och hon tänkte: »nu
gräfver di på mi’ graf». Hon höll sig uppe i det
längsta, men det blef allt mera klart för alla, som
sågo henne, att hon ej kunde stå ut länge med att
träla och att fattigvården snart måste ta hand om
både henne och Abraham.

Under sommaren 1880 kom ett bref från Corona,
hvari hon uppmanade fadern att komma öfver till
Amerika. Han skulle få det bra på allt sätt. Det
var godt om utrymme i huset, som hennes man
urmakaren rådde om, och alltid skulle der finnas ett rum
åt hennes far. Mon och Emerentia skulle hjälpas åt
att pyssla om honom på gamla dagar, och 0111 han
tyckte det blef för tråkigt att göra ingenting, kunde
han ju borsta skodon och se till porten — för resten
skulle han komma att må som perla i guld.
Respengar och litet till utstyrsel skulle komma, så snart han
skref ett ord. Men ett gjorde de till vilkor: han
skulle ej få ta Kari med sig.

Som vanligt läste Abraham upp detta bref för
sin hustru, och aldrig hade han haft en gladare stund
än när han satt der med glasögonen uppskjutna i
pannan och sneglade under lugg för att se efter hvad
det gjorde för verkan på Kari. Men hon vände
honom ryggen hela tiden, medan han läste, svarade icke
ett ord, då han frågade hvad hon tyckte om
förslaget, och strax derpå gick hon ut. Oaktadt alla för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sannsagor/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free