Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - eftertänka–eld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eftertänka (-er, -te, -t, -t), v. tr. och
intr. Äfven Tänka efter. -ande, s. n.
Eftertänklig, adj. Betänklig.
Eftertänksam (-samme, -a; -sammare,
-sammast), adj. -het (utan pl.), s. f.
Efterverld (utan pl.), s. f.
Eftervinter (pl. -vintrar), s. m.
Eftervärkar, s. m. plur.
Efteråt, adv.
Ega (-er, -de, -t), v. tr. Ega att,
vara berättigad, behörig, pligtig att.
-ande, s. n. -are (pl. lika), s. m. -arinna
(pl. -or), s. f. Eganderätt (utan pl.),
s. m. Ega (mest brukadt i pl., egor),
s. f. Gammal böjd kasus finnes ännu
qvar i uttr. i min (hans o. s. v.) ego och
i sammansättningar, t. ex. Egobyte
(pl. -n), s. n. -del (pl. -ar, som nyttjas
för att beteckna en persons egendom,
förmögenhet), s. m. -lott (pl. -er), s. m.
-skifte (pl. -n), s. n. -skilnad (pl. -er),
s. m. -tvist (pl. -er), s. f., m. fl.
Egen (eget; egne, -a; gradf. egnare,
egnast brukas sällan), pron. adj.
Antager i allmänhet icke best. form, dock
eger undantag någon gång rum, när
ordet har en härledd adj. bet. (särskild,
utmärkt, besynnerlig), t. ex. denna egna
förmåga, hans egna sätt att vara; men
äfven i denna mening tages ordet ofta
obestämdt, t. ex. han är mycket egen,
det är eget, han har sitt eget hufvud
(är egen). Man säger det är hans egen
stil (hand, handstil), men hans egna stil
(egenartade skrifsätt). Absolut
förekommer vara sin egen, taga af sitt eget
o. d., men utan genitiv. — Egenartad,
p. adj. -händig, adj. (utan gradf.) -kär,
adj. -kärlek (utan pl.), s. m. -myndig,
adj. -myndighet (utan pl.), s. f.
-mägtig, adj. -mägtighet (pl. -er, någon
gång br.), s. f. -nytta (utan pl.), s. f.
-nyttig, adj. -sinne (utan pl.), s. n.
-sinnig, adj. -sinnighet (utan pl.), s. f.
-vilje, -vilja (utan pl.), s. m. och f.
(mindre br. ord). -villig, adj.
Egendom (pl. -ar), s. m.; best. sing. -domen.
Egendomsherre (pl. -ar), s. m., m. fl.
Egendomlig, adj. Särskildt tillhörig,
företrädesvis utmärkande, t. ex. e. stil,
karakter. -domlighet (pl. -er), s. f.
Egenhet (pl. -er), s. f. Egenskap (pl.
-er), s. m. Egentlig, adj. -lighet (utan
pl.), s. f. -ligen, adv.
Egg (pl. -ar, mindre br.), s. f. Skarp
kant på svärd, yxa, knif o. d. (Jfr Ägg.)
-jern (pl. lika), s. n. Egga (-ar, -ade, -at,
-ad), v. tr. -ande, s. n. -else (pl. -r), s. f.
Egna (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. (t. ex.
e. någon eller något sin hyllning,
uppmärksamhet, omsorg; e. sin tid åt
något) och impers. (t. ex. det egnar
ungdomen att vörda ålderdomen; såsom
dig egnar och anstår). E. sig (åt, för),
v. refl.
Egyptier (pl. lika), s. m. Invånare
i Egypten.
Eho, obest. pron.; n. ehvad, genit.
ehvars, dat. och ackus. ehvem. Endast
ehvad är mera gängse; det brukas
äfven såsom konj., med bet. antingen,
t. ex. e. detta är hans afsigt eller icke.
Ehuru, konj. Ehurudan, pron. adj.
(mindre br.) Ehuruväl, konj. Ehvar,
Ehvart, adv. (oftare brukas hvar, hvart).
Ej, nekande partikel. Jfr Icke.
Eja! interj. E. vore vi der!
Ejder (pl. ejdrar), s. m. -dun (utan
pl.), s. n. -fogel (pl. -foglar), s. m. -gås
(pl. -gäss), s. f. -hona (pl. -or), s. f.
Ek (pl. -ar), s. f. -oxe (pl. -ar), s. m.
(en insekt). -virke (utan pl.), s. n. -ållon
(pl. lika), s. n., m. fl.
Eka (pl. -or), s. f. Ekstock (pl. -ar),
s. m. Skrifves äfven Ökstock.
Eker (pl. ekrar), s. f. Hjuleker.
Skrifves i sing. orätt ekra.
Eko (pl. lika, äfven -n), s. n.; best.
sing. ekot.
Ekorre (pl. -ar), s. m. Stundom
skrifves Ekorn, som är en äldre form.
Elak, adj. Såsom gradf. brukas
både elakare, elakast och värre, värst.
-artad, p. adj. Elakhet (pl. -er), s. f.
Eld (pl. -ar), s. m.; brukas i plur.
då frågan är om vissa antända och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
