Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
År 1874 kom den första upplagan av Svenska Akademiens "Ordlista över svenska
språket", och under de närmaste åren utgavs fyra nya upplagor utan nämnvärda
förändringar. I och med den sjätte, reviderade och utvidgade upplagan år 1889
(omkring 40.000 ord) blev ordlistan fastställd som norm för skolornas stavning.
År 1923 kom den åttonde upplagan med ökat ordförråd (sammanlagt omkring
100.000 ord), och den följdes år 1950 av den grundligt omarbetade och utvidgade
nionde upplagan, som omfattade närmare 160.000 ord. Ökningen berodde till icke
ringa del på ett rikare urval av sammansättningar.
Den nu (1973) föreliggande tionde upplagan av Svenska Akademiens ordlista
ansluter sig i sin uppställning och redovisning av ordskatten i det väsentliga till
sin närmaste föregångare. Omarbetningen har gällt innehåll och typografi, och i
dessa avseenden är ändringarna betydande. Ordförrådets ökning sedan 1950 har
ställt krav på utrymme för de nya ord, som speglar vårt språks och vårt samhälles
utveckhng och förändring under de senaste två decennierna, politiskt och socialt,
tekniskt och vetenskapligt, konstnärligt och kulturellt. I detta stora ordmaterial
måste självfallet ett urval ske, i synnerhet bland facktermer och främmande ord
men även bland tillfälliga inhemska ordbildningar. Införandet av nya lånord,
särskilt de många engelska, har också präglats av återhållsamhet. Utfallet av den
nödvändiga gallringen kan för visso värderas olika, men den är en erinran om att
ordlistan icke kan åstadkomma och ej heller eftersträvar fullständighet. Den är
snarare en fyllig exempelsamling, som syftar till att förteckna ett i allmänt
språkbruk gångbart ordförråd utan att därmed ange eller antyda, att utelämnat stoff
vore av mindre värde. Påtagligast blir ofullständigheten, när det gäller
terminologien på olika fackområden och fackspråkens krav på exakta uppgifter.
Utöver de i egentlig mening nya orden har det ansetts angeläget, att ordlistan i
större utsträckning än förut uppmärksammar vardagliga ord, eftersom gränserna
mellan stilarterna under de gångna åren har förskjutits och många vardagsord
och -uttryck vunnit insteg i det traditionella skriftspråket. Till denna art av
nytillskott hör också en del provinsialismer och regionala riksspråksord, som har
förhållandevis stor spridning eller kan anbefallas till allmännare bruk. Även ett antal
finlandssvenska ord har i detta sammanhang förtecknats.
Till ordförrådets ökning kommer ytterligare anspråk på utrymme för de
översättningar och förklaringar, som nu har införts i betydligt större omfattning än
tidigare. För att ordlistan under dessa omständigheter skall kunna bibehållas i
rimligt omfång, måste tillskotten motvägas av ganska omfattande strykningar i
förra upplagans ordförråd. Utmönstringen har i första hand gällt föråldrade ord
eller beteckningar för avskaffade institutioner o. d., men även många fullt gångbara
ord har gallrats bort. Sammansättningarna har därvid drabbats hårdast, och
vägledande för utgallringen har varit, att sammansättningen har bedömts som
självklar och därmed som oväsentlig eller att sammansättningens betydelsesfär är
tillgodosedd genom närstående, etymologiskt samhörig sammansättningsled. Bedömda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
