- Project Runeberg -  Svenska Akademiens ordlista / Tionde upplagan, första tryckningen (1973) /
iv

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

efter dessa och likartade värderingsnormer har ett stort antal (antagligen ett par
tiotusental) ord utmönstrats.

Av utrymmesskäl har också ordlistan liksom förut avstått från att ta med vissa
ordtyper. Adverb med samma form som motsvarande adjektiv i obest. neutr. sing.
har i regel anförts endast när de vid sin sida har adverb på -en (väsentlig -en el.
-t). Participialadjektiv på -ande har anförts endast när de har speciell betydelse,
särskilt när de förekommer i substantivisk användning (best. sing. -anden; pl.
-ande, best. pl. -andena), t. ex. ordförande, resande, sökande. Neutrala
verbalsubstantiv på -ande har införts endast i undantagsfall, särskilt när de har en mera
konkret innebörd (best. sing. -andet; pl. -anden, best. pl. -andena), t. ex. anförande,
yttrande
. Verbalsubstantiv på -ing, -ning har däremot medtagits, eftersom de inte
förekommer lika regelbundet utan ofta ersättes av andra bildningar; jfr t. ex.
studera: studium, studier (men instudera: instudering). Av de benämningar på
invånarna i Sveriges städer, som ingick i nionde upplagan, har endast de bibehållits,
som (alternativt) bildas på annat sätt än genom tillägg av -bo till grundformen,
t. ex. kalmarit, stockholmare, umebo. Inregistrerade varumärken och namn på
patenterade produkter har inte medtagits i ordförteckningen.

Ordförrådet meddelas i alfabetisk ordning, endast med det undantaget att
sammansättningar har förts samman under det ord som utgör förled. Med den
anordningen sparas utrymme, bl. a. därigenom att ordens innebörd inte behöver
förtydligas genom särskilda förklaringar. Avledningar på -an, -ande, -are, -bar,
-dom, -het, -lig, -ing, -ning, -sam, -skap
osv. behandlas däremot som självständiga
ord och står på sin alfabetiska plats. Etymologiskt samhöriga ord har i regel förts
samman till ordgrupper i samma stycke, när den alfabetiska ordningen det medger.

Uttalet anges, när det har ansetts behövligt, särskilt vid främmande ord som på
något sätt avviker från normalt svenskt uttal.

Uttalsuppgifterna lämnas inom parentes omedelbart efter uppslagsordet och
med annan stilsort. Bland nya uttalsvarianter kan nämnas alternativt n-uttal i
ord på -ans, -ons (se t. ex. annons, balans, kondoleans, nyans, renons) och
flyttning av n-uttalet till platsen före uttalet med ng i ord på -ant (se t. ex. arrogant,
relevant
). I en del engelska lånord har uttalsuppgifterna i någon mån anpassats
till engelskt uttal (se t. ex. baby, come hack, pacemaker, racer).

Betoningen anges i allmänhet vid främmande ord, som har huvudtrycket på
annan stavelse än den första. Det betecknas med ett accenttecken (’), som
genomgående anger stavelse med huvudton, oberoende av om ordet har akut eller grav
accent. Endast i några enstaka fall användes accenten som motsats till grav accent
(`) för att särskilja homografer (se t. ex. 1hållen och 2hållen). Annars lämnas
ingen särskild anvisning om akut eller grav accent. Vid lång vokal står
accenttecknet omedelbart efter vokalen, och vid kort vokal står det efter följande
konsonantgrupp eller dubbelkonsonant (som dubbeltecknas, oberoende av hur ordet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:59:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saol/10-1/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free