- Project Runeberg -  Svenska Akademiens ordlista / Tionde upplagan, första tryckningen (1973) /
v

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skall stavas; se t. ex. april, program, teknisk). Den växlande betoningen i ord
-iv (t. ex. aggressi’v äv. agg’ressiv) och tendensen till framflyttning av
huvudtrycket i adjektiv av denna typ har kommit till uttryck i uttalsuppgifterna särskilt
vid de adjektiv, som hör till allmänt språkbruk (se t. ex. attraktiv, effektiv, intensiv,
produktiv, restriktiv, selektiv
). I mindre utsträckning har alternativa
uttalsbeteckningar anförts för de adj. av denna grupp, som har en mera fackmässig eller
skriftspråklig prägel (se t. ex. abortiv, denotativ, generativ, operativ, prohibitiv, sensitiv).
Det bör emellertid framhållas, att frånvaron av dubbelformer icke utesluter
framflyttning av accenten även i adj. av denna kategori. Särskilt motsatsbetoning kan
ofta ge anledning till accentförskjutning, men när denna är av tillfällig art, har den
inte betecknats i ordlistan (se t. ex. impopulär, indiskret).

Betoningen anges ej vid ord med de obetonade förstavelserna be- och för- eller
vid substantiv med de betonade ändelserna -inna och -essa eller -sion, -tion och
ej heller vid verb med den betonade ändelsen -era och avledningar på -erare, -ering.
I grupper av ord på betonat -ism, -ist och -istisk anges uttalet endast på första
stället. Flyttningen av accenten anges inte vid subst. på den obetonade ändelsen -or
i sing. (fakt’or, mo’tor), där tonvikten regelbundet flyttas till -o- i plur. på -orer
(fakto’rer, moto’rer).

Långt eller kort o-ljud betecknas med o, långt eller kort å-ljud med å (även vid
ord som stavas med o; se t. ex. amorf).

Kort ä-ljud betecknas med e vid ord som stavas med e, t. ex. intresse (-ess’e),
direkt (-ekt’); framför r dock alltid med ä, t. ex. expert (-ärt’).

Sj-ljudet betecknas med sj (se t. ex. genant) och med ssj efter kort betonad
vokal (se t. ex. affisch).

Sk- framför mjuk vokal avser uttal med s + k-ljud (se t. ex. abskissa).

Bokstäverna g och k betecknar g- och k-ljud även framför mjuk vokal (se t. ex.
agera, arkiv).

Ändelsen -tion uttalas i regel som -sjon, stundom även som -tsjon, men med
föregående k och p alltid som -ksjon och -psjon (se t. ex. aktion, adoption).

Diftongen au tecknas au (se t. ex. lockout).

Böjning. Vid substantiv anföres dels bestämd form i sing., dels obestämd och i
vissa fall även bestämd form i plur.

Vid substantiv på -het, -ing, -ning (som regelbundet har bestämd sing. på -en)
anföres böjning endast i undantagsfall, särskilt när ordet har konkretare betydelse
och förekommer i plur. (anständighet och sökning utan böjning, men oanständighet
-en -er, ansökning -en -ar).

I stället för engelska pluralformer på -s, som står kvar endast i ett begränsat
antal ord (t. ex. chips, jeans, pumps, shorts), har svenska pluraländelser införts.
De engelska formerna kan icke inordnas i det svenska böjningssystemet, och deras
förekomst bör närmast jämställas med användningen av citatord. I de lånord på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:59:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saol/10-1/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free