Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lettra med latinskt ursprung har också införts och står som uppslagsord framför de
alltjämt kvarstående lädera, läsion och lättra.
En grupp av engelska lånord har emellertid genom sidoformer anpassats till
svensk stavning. Dubbelskrivning av konsonant efter kort vokal har sedan länge
varit den gängse stavningen i äldre lånord av denna typ (t. ex. dogg, jobb, snobb).
Genom att införa växelformer vill ordlistan bereda vägen för denna stavning i
likartade yngre lånord (t. ex. bag el. bagg, jet el. jett, pop el. popp, pub el. pubb,
shop el. shopp, smog el. smogg). Dubbelskrivning har dock inte angetts för set med
dess speciella förankring som tennisterm.
Avstavning. Enkla ord avstavas så, att en konsonant föres till den senare
stavelsen, t. ex. få-gel, fåg-lar; vac-ker, vack-ra; fors-ka, forsk-ning; lära-ren,
lära-rinnan, tig-rinna, neg-ress.
Tecken för sj-ljud delas ej, t. ex. ma-skin, männi-ska, du-scha, mar-schera,
cre-scendo. När sj-ljudet tecknas med ssj eller ssi, föres det första s-et till den
föregående stavelsen, t. ex. rys-sja, vys-sja, häs-sja, äs-sja; diskus-sion, mis-sion.
Bokstäverna ng som tecken för ng-ljud och bokstaven x, ibland också bokstäverna
ck, föres till den föregående stavelsen, t. ex. dräng-ar (men tan-gent, ran-gera);
yx-or, reflex-iv; vack-er (eller vac-ker).
I främmande ord med betoning på en senare stavelse föredrar man ibland att
till den senare stavelsen föra så många konsonanter som kan börja ett ord, t. ex.
cy-press, pro-blem, por-trätt.
Sammansatta ord delas i första hand i de enkla ord varav de består, t. ex.
efter-trakta, bergs-trakt, gatu-bild, ingen-stans, ut-tryck.
Såsom sammansättningsleder behandlas dels vissa avledningsändelser, såsom
-aktig, -skap (skurk-aktig, fiend-skap), dels förstavelser, t. ex. an-stränga,
be-främja, er-övra, för-ena, för-skräcka. Likaså latinska förstavelser, t. ex. ad- med
dess variantformer (ac-kreditera, ad-stringerande, ag-gregat, ap-plådera,
at-traktion), in- och kon- med variantformer (im-pregnera, in-strument, kom-promiss,
kon-gruent, kon-trakt, kon-struktion; av praktiska skäl även kon-troll trots den
etymologiska samhörigheten med kont-ra), re- (re-gressiv, re-spektera), sub-
(sub-stantiv, sub-traktion).
För att undvika mindre tilltalande ordformer föredrar man i vissa fall att
behandla även andra avledningsändelser såsom sammansättningsleder, t. ex. -inna,
-ska (pl. -skor) i sådana ord som lärarinna, studentskor o. d. Helst undvikes
avstavning av sådana ord i fogen vid avledningsändelsen; hellre lä-rarinna än
lära-rinna (eller lärar-inna), hellre stu-dentskor än students-kor (eller student-skor).
Om förleden i en sammansättning slutar med dubbelkonsonant och efterleden
börjar med samma konsonant, utskrives endast två av de tre konsonanterna,
såvida ordet ej avstavas, t. ex. tillåta, lättrogen (men avstavat till-låta,
lätt-trogen); däremot -ckk t. ex. rockknapp, rock-knapp. Om ordet vid sådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
