Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - dess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derför. -före (stundom förkortadt till
derför, uttaladt –⏑): för den skull, för
den orsaken, af det skälet, till följd deraf.
-förinnan, -förut, -förutan, -hos (något
föråldradt; i prosa nyttjas hellre
derjemte), -hän, -i, -ibland, -ifrån,
-igenom, -intill, -invid, -jemte, -med,
-medelst, -näst, -om, -omkring, -på,
-städes, -till, -under, -uppå, -ur, -utaf,
-uti, -utinnan, -utom, -utur, -utöfver,
-vid, -å, -åt, -öfver. De af dessa
partiklar, uti hvilka der ingår i förening
med prep., såsom deraf, derefter,
derom, deruti m. fl., kunna ersätta de
relativa med hvar, såsom hvaraf,
hvarefter o. s. v., och dessa i sin ordning
uttrycka af hvilken, efter hvilket o. s. v.
— Derest, konj. Dervarande, p. adj.
Dervaro (utan pl.), s. f. Användes orätt
som nominativ, t. ex. hans dervaro
påkallades; men språkrigtigt såsom oblik
kasus, t. ex. under hans dervaro. Jfr
Bortovaro, Frånvaro, Närvaro.
Dess, genit. af pron. demonstr. Den.
Brukas i adverbiala ställningar. Innan,
sedan, till dess. Utom d. (dessutom).
Till d. eller till d. att. Dess bättre,
värre, mera o. s. v. Ju förr, dess hellre.
Icke dess mindre (det oaktadt). —
Bildar i förening med åtsk. partiklar
följande adverb: Dessemellan, -förinnan,
-förutan, -likes, -utom (skrifvas äfven
Dess emellan o. s. v.).
Desto, adv. Brukas framför
komparativer. D. bättre, värre, mera o. s. v.
Ju förr, desto hellre. Icke desto
mindre (det oaktadt).
Det, neutr. af pron. demonstr. Den.
Nyttjas stundom som konj., i st. f. att,
med verbet i finit form, särdeles till
omvexling, när ett att gått förut, t. ex.
i ändamål att dermed uttrycka, det han
icke bör så handla.
Di, s. m (?). oböjl. Modersmjölk.
Gifva di (der di dock äfven kan
betraktas som infinitiv), få di, uppföda
ett barn utan di. Di (-r, -dde, -tt, -dd,
n. -dt) och Dia (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
och intr. -ande, s. n. Dibarn (pl. lika),
s. n. -broder o. -bror (pl. -bröder), s.
m. -gifning, s. f. -lam (pl. lika), s. n.
-syster (pl. -systrar), s. f., m. fl.
Diamant (pl. -er), s. m.
Diftong (pl. -er), s. m.
Dig, se Du.
Diger (digre, -a; digrare, digrast),
adj.
Digna (-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
-ande, s. n.
Dika (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. och
intr. -ande, s. n. -ning (pl. -ar), s. f.
Dike (pl. -n), s. n. Dikesjord (utan pl.),
s. f.
Dikt (pl. -er), s. f.; för bet.
skaldekonst brukas ordet endast i sing., mest
bestämda formen. -art (pl. -er), s. f.
-konst (utan pl.), s. f., m. fl. Dikta (-ar,
-ade, -at, -ad), v. tr. -ande, s. n. -ning,
s. f. -are (pl. lika), s. m. Diktan (utan
pl.; antar ej slutartikel), s. f.; nyttjas
mest i talesättet d. och traktan.
Dikta (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. (T.
dichten, af dicht, tät.) D. ett fartyg.
Dill (utan pl.), s. f. -kött (utan pl.),
s. n. -sås (utan pl.), s. m.
Dimma (pl. -or), s. f. Dimbild (pl.
-er), s. m. -figur (pl. -er), s. m. -gestalt
(pl. -er), s. m., m. fl. Dimmig, adj.
Dimpa (dimper, damp; nästan obr.
äro dumpo, dumpit, dumpen), v. intr.
Din, pron. poss. Sing. m. och f. din,
n. ditt; plur. m. dine (-a), f. och n. dina.
— De dina, de dinas. — Brukas i st. f.
personligt pron. i sådana uttr. som din
stackare! din narr! din odoga! o. s. v.
Detta dock mest i talspråket; i den
högtidliga framställningen gifver man
företräde åt det personliga pron., t. ex.
du hycklare! du fege usling!
Dingla (-ar, -ade, -at), v. intr. Jfr
Dangla. -ande, s. n.
Disig, adj. D. luft.
Disk (pl. -ar), s. m. Ett för vissa
ändamål begagnadt bord, t. ex. Altar-,
Bod-, Källar-disk. Från ordets forna
bet. fat, tallrik härleder sig det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
