Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - frånhäst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
t. ex. han kunde icke f. att så var) och
intr. (gå förlorad, t. ex. hvad honom
olagligen frångått, skall ersättas).
Frånhäst (pl. -ar), s. m. Häst,
förspänd till höger. Jfr Åthäst.
Frånkänna (-känner, -kände, -känt,
-känd), v. tr. T. ex. rättigheten dertill
frånkändes honom eller blef honom
frånkänd (origtigt: han frånkändes
eller blef frånkänd rättigheten
dertill). -ande, s. n.
Frånrycka (-er, -te, -t, -t), v. tr.
Äfven Rycka ifrån för ordets eg. bet. —
Origtigt användningssätt jfr Afrycka.
Frånsida (pl. -or), s. f.
Frånskilja (-skiljer, -skilde, -skilt,
-skild; se Skilja), v. tr. Äfven Skilja
ifrån. -ande, s. n.
Frånstjäla (-stjäl, -stal, -stulit,
-stulen), v. tr. T. ex. penningarne blefvo
honom frånstulne (origtigt: han blef
frånstulen penningarne). Äfven Stjäla
ifrån.
Frånstötande, p. adj. T. ex. f. sätt
att vara; han är kall och f. i sitt
umgängessätt.
Frånsäga sig (-säger, -sade, -sagt),
v. refl. (= Afsäga sig.)
Fråntaga (-tager, -tog, -tagit,
-tagen), v. tr. Äfven Taga ifrån. —
Origtigt skrifves t. ex. han blef fråntagen
sina saker, i st. f. hans saker blefvo
honom fråntagna.
Frånträda (-träder, -trädde, -trädt,
-trädd, n. -trädt), v. tr. T. ex. f. en
befattning; f. besittningen af något;
f. ett yrkande, ett anspråk.
Frånvarande, p. adj. Frånvaro
(utan pl.), s. f. (F.Sv. franvara.)
Användes orätt som nominativ, t. ex. hans
frånvaro gjorde dem villrådiga (i
hvilken ställning borde, enligt forntida
bruk, skrifvas frånvara); deremot
heter det språkrigtigt: i eller under hans
frånvaro, efter någon tids frånvaro,
emedan denna form är oblik kasus. Jfr
Bortovaro, Närvaro.
Fråssa (-ar, -ade, -at), v. intr. -ande,
s. n. -are (pl. lika), s. m. Fråsseri
(utan pl.), s. n.
Fräck, adj. -het (pl. -er), s. f.;
brukas någon gång i plur. för bet. fräck
handling.
Fräjd (utan pl.), s. f. Fräjda (-ar,
-ade, -at, -ad), v. tr. Brukas föga
utom skaldespråket, med undantag af
part. pret. fräjdad, som mest nyttjas
adjektift i bet. berömd, namnkunnig.
Fräjdstor, adj. (utan gradf.); användes
endast i skaldespråket och den högre
stilen.
Fräken, äfven Fräkne (utan pl.), s.
n. (brukas kollektift). En växt.
Fräkna, sällan Fräken (pl.
fräknar), s. f.; brukas mest i plur.
Fräknig, adj.
Frälsa (-er, -te, -t, -t, hvilken
böjning är att föredraga den äfven
brukliga -ar, -ade, -at, -ad, hvaraf pres.
mest användes; i imperat. nyttjas dock
knappast frälsa, utan fräls), v. tr.
-ande, s. n. -ning, s. f. -are (pl. lika),
s. m.; brukas nästan uteslutande i sing.
och såsom benämning för kristna
religionens stiftare. Frälse, oböjl. adj.
F. friheter, f. natur. Brukas ofta
substantift, liktydigt med adelsman, t. ex.
denna skatt drabbar alla, både frälse
och ofrälse. Frälse (utan pl.), s. n.
-bonde (pl. -bönder), s. m. -bref (pl.
lika), s. n. -hemman (pl. lika), s. n.
-jord (utan pl.), s. f. -man (pl. -män),
s. m. -ränta (pl. -or), s. f. -rätt (utan
pl.), s. m. -skatte, s. n. och adj. oböjl.,
m. fl.
Främja (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n.
Främling (pl. -ar), s. m. -skap (utan
pl.), s. n. Främmande, adj. Brukas
ofta substantift, t. ex. det kom en f.,
ett par f. till honom; äfven i sing.
kollektift och såsom neutr., t. ex. han har
mycket f. hos sig, han fick rart f.,
främmandet är ännu qvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
