Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - gnola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ONOLA—GKAN
105
I
L
Gnola (.-nr, -ade,-at), v. intr. -ande,
8. B.
Gnugga (.-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -ning ([il. -ar), s. f.
Gny (-r,-dde,-tt), v. intr. Gny (utan
pl.), 8. n.; best. form gnyet.
Gnägg (utan pl.), s. n.; brukas mest
i bunden stil. Gnägga (-or, -ade, -al),
v. intr. -ande, s. n. -ning (pl.-ar), a. f.
Gnäll (utan pl.), s. n. Gnälla
(gnäller, gnälde, gnäll, gnäll!), v.intr. -ande,
8. n. Gnällig, adj.
God (n. godt), adj. Såsom gradf.
nyttjas bältre, bäst (hvardagsvis nägon
gång godare, godast). Gammal
böjningsform bibehåller sig ännn i uttr.
i godo, med godo, till godo. Det
stundom förekommande skrifsättet; joJok
ro innefattar en missförstådd
tillämpning af deu gamla böjningen, ty godan
är mask.,men ro fem. Man börskritVa:
i god ro.–artad, p. adj.; brukas i
läkarespråket oeli i bergsvetenskapen,
t. ex. godartade koppor, godartad
malm. -bit (pl. -ar), s. m. -dagar, s. m.
plur. -dagspilt (pl. -ar), s. m.
-hjer-tad, p. adj. -hjertenhet (utan pl.), s. f.
-känna (.-känner,-hände,-känt,-känd),
v. tr. -kännande, s. n. -lynt, p. adj.
-modig, adj. -modighet (utau pl.), s.f.
-sint, p. adj. -sinthet (utan pl.), s. f.
-trogen {-troget-, -trogne, -a;
-trognare,-trognast), adj. -trogenhet (utan
pl.), s. f. -tycke (utan pl.), s.n.
-lycklig, adj. -tycklighet (pl. -er), s. f.
-villig,adj. Goddag, Godnatt,samskr.
för god dag, god natt. Godhet (utau
pl.),s.f. Godhetsfull, adj. —Godt, adv.
-finnande, s. n. -göra (-gör, -gjorde,
-g.iort, -gjord), v. tr. -görande, s. n.
-görelse (pl. -r), s. f. Godta sig (-ar,
-ade, -at), v. rell. (i bvardagsspråket).
Gods (p].lika), s.n. -egare (pl.lika),
9. m.
Golf (pl. lika), 3. n.; best. siug.
golf-vet, pl. golfven. -drag (utan pl.), s. n.
-läggning(pl.-nr),s.f. -niatta(pl.-or),
s. f., m. fl.
Gom (pl. gommar), s. m.; best. sing.
gommen, -ben (pl. lika), s. n. -bokstaf
(pl. -stäfoer), s. m. -hvalf (pl. lika),
s. n. -segel (pl. lika), s. n., ni. fl.
Gona sig (-ar, -ade, -at), v. intr. (i
bvardagsspråket).
Gorma (-ar,-ade,-at).\.\i\l\. -ande,
8. n.
Gorr (utan pl), s. n. -tjuf (pl. -var).
s.m.(skrifvesäfvenGor(;ii/).
Boskaps-tjuf. Gorrig, adj.
Gorå (pl. -n), s. n. Eg. godrà.
Gosse (pl.-ar), s. ni. -Ijarn (]il.lika),
s. II. Gosskläder, s. n. plur. -àr, s. n.
plur., m. 11.
Gottländing (pl.-o?-), s.in. -ländsk,
adj.
Grabba (.-ar, -ade, -at), v. intr. G. i,
g. tag i. Grabbnäfve (pl. -ar), a. ni.
-tag (pl. lika), s. n.
Grad (pl. -er), s. m. -mätning (pl.
-ar), s. f. -passerare (pl. lika), s. m.
-skifva (pl. -or), 8. f. -tal (pl. lika),
s. n. -vis, adv.; origtig är den
stundom förekommande böjningen af detta
ord, t. ex. det gradvisa aftagandet.
Gradera (-ar,-ade,-at,-ad), v. tr. -ing
(pl. -ar), 8. f.
Graf (pl. gra fvar), s. f.; best. sing.
grafven. -bref (pl. lika), s. n. -hvalf
(pl. lika), s.n. -hög (pl.-(i)-),s.m. -kor
(pl. lika), s. n. -lik, adj. -skrift (pl.
-er), s. f. -sten (pl. -ar), s. m. -vård
(Jil. -ar), s. m. -öl (pl. lika), s. n.. ni. ti.
— Se Gräfva.
Graflax’(utan pl.), s. m.
Grafstickel (pl. -sticklar), s. m.
Gramse (oböjl.), brukas adjektift,
men blott i predikativ ställning, t. ex.
han är mig g.
Gran (pl. lika), s. n. Ett slags vigt.
Gran (pl.-or), s.f. Grantriul. -barr
(pl. lika), s. n. -buske (pl. -<"■), s. ni.
-kott eller -kotte (pl. -ar), s. ni. -kåda
(ntaii pl), s. f. -ris (ulan pH, s. n.
-risa (-0)-, -ade. -at, -ad), v. tv. -ruska
(pl. -or), s. f. -ved lutan pl), s. m.,
m. 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
