Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hvadan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iivanan—nvar.ie
och brukas sä väl i direkt som indirekt
frågande meuing, t. ex. hvad vill hcin?
hvad betyder detta? jag vet ej hvad
han vill; det är svårt att säga hvad
detta betyder, hvad skäl han eget-, på
hvad sätt det sker. Nyttjas äfven
liktydigt med det som, i hvilket fall som
också kan tilläggas efter hvad, t. ex.
■man talar ej alltid hvad man tänker;
han väljer hvad som mest behagar
honom. Kan ock förenas med maskuliut
eller feminint nomen, t. ex. hvad
fördel, i hvad mån, på hvad grund, med
hvad rätt, af hvad orsak, af hvad
giltig anledning. Det åtföljande nomen
omskritVes äfven med prep./«i-, t. ex.
hvad för en karl, hvad för en usel
koja, hvad för folk, hvad för slag. —
Se ock u-a&ev Helst. — Hvad begagnas
äfven som interj.
Hvadan, adv. Den eg. bem.
Oivar-ifrån) är ej mycket i bruk, och den
härledda Oivarföre) faller sig oftast
något tvungen.
Hval (pl. -ar), s. m. -fisk (jjl. -ar),
s. m. -fiskben (pl.lika), s.n. -raf(utan
pl.), s. ra.; best. form -rafven. -ross
(pl. -ar), s. m.
Hvalf(pl.lika),s.n.; best.
sing./iwn//-vet, pl. hvalfven. -båge (pl. -ar), s. ni.
-gång (pl.-nr), s. m., m. fl.—Se Hvälfva.
Hvar, pron., m. och f., hvart, n.
(utan pl.); geuit. hvars. Brukas mest
som adj. I substantiv egenskap (t. ex.
hvar har sin sed, sitt lynne) är det
nästan utträugdt af de förstärkta en hvar,
en och hvar eller (oftare) hvar och en.
Öfriga sammanställningar äro: hvar
annan (förkort, hvar ann), hvart
annat, hvar annans, hvar andra, hvar
andras; hvar sin, hvar sitt, hvar sina;
hvar enda, hvar endas, hvart enda,
hvart endas (alla dessa pläga äfven,
men onödigtvis, hopskrifvas); hvar,
hvart tredje,fjerde o. s. v. Genit. hvars,
allmännast som relativ (se Hvilken),
och äfven nyttjad som interrogativ (se
Hvem), brukas ock i sammanställuiiig
med en, t. ex. en hvars, hvars och ens:
men adjektift blott i något fornartadt
talesätt, såsom i hvars (äfven hvar)
mans mun, för hvars mans dörr.—
Hvardera, pron., m. och f., hvartdera.
n.; ^eint.hvarderas.hvnrtderas.
Nyttjas rättast substaiitift; men brukas
äfven för vissa fall adjektift, t. ex. pa
hvardera sidan.
Hvar, adv. Nyttjas n) interrogatifl.
både i direkt och indirekt frågande
mening, t. ex. hvar är han? jag vet
icke hvar han är. b) obestämdt, t. ex.
han må vistas hvar han vill; hvar som
helst, hvar helst: här och hrar eller
der och hvar. c) relatift, i följande
genom sammansättning med adverb eller
prepositiou bildade adverb: Hvaraf.
-efter, -emellan, -emot, -est, -för,
-före, -förinnan, -förutan, -hos, -i,
-ibland, -ifrån, -igenom, -inom,
-intill, -invid, -jemte, -med, -medelst,
-om, -omkring, -pà, -städes (i uttr.
något hvarstädes, der och hvarstädes).
-till, -under, -uppà, -ur, -utaf, -uti.
-utinnan, -utom, -utur, -utöfver, -vid,
-å, -åt, -öfver. (Jfr Der.) — Det
besynnerliga uttr. hvar om icke (annars,
i annat fall) är en i nyare tider
uppkommen vanställning af det först på
l.iOO-talet synliga hvar ock icke, der
adv. hvar eger den vid denna tid
rådande nya bem. om.
Hvardag (pl. -ar), s. m.
Hvardags-drägt (pl. -er), s. f. -frossa (pl. -or).
s. f. -gäst (pl. -er), s. m. -kläder, s.
n. plur. -lag, s. n. (i uttr. i h.) -lif
(utan pl.), s. h. -mat (ntan pl.), s. m.
-ord (pl. lika), s. n. -språk (utan pl.).
s. n.. ni. 11. Hvardaglig, adj. -het(pl.
-er), s. f.
Hvarf (pl. lika), s. u.; best. sing.
hva rfvet, pl. hrarfven. -tals, adv.
Hvarje, pron. (eg. böjd kasus at
Hvar). Brukas ej gernaom personligt
niaskuUn, men väl om fem. och neutr..
t. ex. hvarje (eller hi-ar) menniska.
qvinna: hvarje (eller hvart) barn: for
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
