Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - hvarken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
i[varken—iivalfva
nfrio-t om abstrakta föremål, utan
åt-<kiluad till köii, t. ex. hvarje c/rmul,
omständighet, ting. Nyttjas
snbstaii-tift endast i vissa talesätt, såsom:
na-qot afhvnrje. litet af hvarje, något i
hvarje, litet i hvarje, samt det
föråldrade hvarjom och enom. —
Hvarje-lianda (jfr Allahanda och Knahanda),
användes hade som adj. och subst.
Hvarken, konj. Brukas både utan
och med negation, t. ex. akta eller icke
akta hvarken böner eller hot; häst är
dock det förra bruket.
Hvart, adv. interr. och rel. IJvart
som helst, hvart helst. (Skrifningen
nn-gon hvart, ingen hvart är origtig. Se
Vart.) Hvart hän, ut, åt, adv.
Hvass, adj. -buk (pl. -ar), s. m. (en
lisk). -het (utan pl.), s. f. — Se Ilvåssa.
Hvass, s., se Fnss.
Hvem, pron. interr. sing. m. och f.
(eg. dat. af det gamla Hvar, sedan IIo)-.
genit. hvars, hvems, dat. och ackus.
hvem. Brukas endast substantift och
om person, både i direkt och indirekt
frågande mening, t. ex. hvem. är han
(hon)? jag vet ej hvem han (hon) är;
jag vet ej hvem (eller hvilken) som
kommer; hvem som helst, hvem helst.
Geuit. hvems synes hafva kommit i
bruk för att undvika det tunga
hvil-kens; företräde har dock det föga
nyttjade hvars.
Hven (utan pl.), s. f. Ett slags gräs.
Hvete (utan pl.), s. n. -bröd (pl.
lika), s. n.; brukas mest i sing.,
kol-lektift. -bulle (pl. -ar), s. m." -mjöl
(utan pl.), s. n., m. fl.
HviT adv. (eg. dat. nentr. af det
gamla pron, livar, hvilken). Brukas
mest i biblisk och poetisk stil.
Hvila (-nr, -ade, -at,-ad), v. tr. (låta
hvila) och intr. H. sig, v. refl. -ande,
s. n. Hvila (ntan pl.), s. f. Hvilobädd
(pl. -ar), s. ni, -dag (]jI. -ar), s, m.
-rum (pl. lika), s. n. -stad (pl. -städer,
foga hr,), s. m. -stund (pl. -er), s. f
m. fl. 1 . ,
Hvilken, pron. interi-, och rel., m
och f., hvilket, n.; genit. hvilkens,
hvil-kets, dat. och ackus. hvilken, hvilket;
plur. nomin., dat. och ackus. hvilka,
geuit. hvilkas. — Genit. hvilkets
brukas föga; det ersattes med hvars.
Äf-ven i st. f. hvilkens nyttjas ofta hvars.
— Hvilken (hvilket, hvilka) som helst.
Se —Hvilkendera, pron. m. och
f., hvilketdera, n.; geuit. hvilkenderas,
hvilketderas. Nyttjas rättast
substantift; men brukas äfven för vissa fall
adjektift, t. ex. hvilkendera vägen.
Hvimla, se Vimla.
Kvin (utan pl.), s. n. (någon gàug
br.) Hvina (.hviner,hven,hveno,hvene,
hvinit, rättare än hvint), v. intr. -ande,
s. n.
Hvirfvel (pl. hvirflar), s. in. -vind
(pl. -ar), s. m. Hvirfla (-nr, -ade, -ai),
v. intr. -ande, s. n.
Hviska (-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
och tr. -ande, s. n. -ning (pl.-ar), s. f.
Hvissla (.-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
och tr. -ande, s. n. -ing (pl. -ar), s. f.
Hvisselpipa (pl. -or), s. f.
Hvit (n. hvitt), adj. -beta (pl. -or),
s. f. -betsodling {pl. -ar), s. f.
-betssocker (utan pl.), s. n. -garfva (-or,
-ade, -at, -ad), v. tr. -glödga (-nr,
-ade, -at, -ad), v. tr. -koka (-ar, -ade,
-at, -ad), v. tr. -kål (utan ]il.), s. m.
-limma (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. -lök
(pl. -ar), s. m. -mena (-ar, -ade, -at,
-ad), v. tr. -menande, s. n. -sippa
(pl. -or), 8. f. -sot (utan pl.), s. f. -öga
(utan pl.), s. n. (brukas mest i best.
form), m. fl. Hvithet (utan pl.), s. f.
Hvitling (pl.-ar), s.m. Hvita (pl.-or),
s. f. Hvitna (.-ar,-ade,-at,-ad), v. intr.
-ande, s. n.
Hvitten (pl. hvittnar), s. m.; hest.
sing. hvittnen.
Hvälfva Oivälfver, hvälfde, hvälfl.
hvälfd, hvälf!), v. tr. och intr.
Hvälf-vande, s. n.’ Hvälfning (pl. -ar), s. f.
— Se I/val f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
