Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - lunk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
MINK—I,YKTA
Lunk (utan p].), s. m. Lunka (-nr,
-nde. -dt), v. intr. -ande, s. n.
Luns (pl.-«?•), s. m. Lunsa (pl.-or),
s. f. Lunsig, adj. -het (utan pl.), s. f.
Lunta (pl. -nr), s. f.
Lur (pl. -nr), s. m. Ett slags
biås-instrument.
Lur (pl. -ar), s. m. Slummer.
Lurig, adj. Lura (-ar, -ade, -at), v. intr.
-ande, s. n.
Lur (utan pl.), s. m. Ligga, stå på 1.
Lura (-ar,-ade.-at,-ad), v. intr. (l.på)
och tr. (bedraga, narra), -ande, s. n.
Lurpassa (.-ar,-ade,-at), v. intr. -ning
(pl. -ar), s. f. Lurendreja (-ar, -ade,
-at), v. iütr. -drejare (pl. lika), s. m.
-drejeri (pl.-cr), s.n. Lurifax(pl.-fir),
s. m.
Lurf (utan pl.), s. m.; best. form
lurfoen. -hårig, adj. Lurfvig, adj.
-het (utan pl.), s. f.
Lurk (pl. -ar), s. m.
Lus (pl. löss), s. f. -kam (pl. -mar),
s.m. -sjuka(utanpl.),s.f.,m.fl. Lusig,
adj. Lusa (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
/.. ner, full. — Se Lösha.
Lust (utan pl.), s. f. -eld (pl. -ar),
s. m. -färd (pl. -er), s. f. -gård (pl.
-ar), s. m. -hus (pl. lika), s. n. -läger
(pl. lika), s. n. -park (pl. -er), s. m.
-parti (pl.-er), s. n. -resa (pl.-or), s. f.
-slott (pl. lika), s. u. -spel (pl. lika),
s.n. -ställe (pl.-m), s.n. -vandra (-ar,
-ade, -at). v. intr. -vandring (pl. -ar),
s. f., m. ti. Lustbar, adj. (mindre br.)
-het (pl. -er), s. f.; brukas mest i plur.
Lustig, adj. -het (pl. -e>), s. f. Lusta,
s. f.; eg. oblik form af det gamla luste,
111., hvaraf ännu återstår plur. lustar.
— Se Lysta.
Lut (ntan pl.), s. f. Luta (-ar, -ade,
-at, -ad), v. tr. -ning, s. f. Lutfisk
’utan pl.), 8. ni., m. fl.
Lut, s. oböjl. Stci, ställa på 1. Luta
(-nr, -ade. -at, -ad), v. intr. och tr.
Detta verb hade fordom stark böjning,
hvaraf ännu återstår part. pret. Luten
’büjd, benägen). L.för något (ett före-
tag, en mening o. d.). L. sig, v. refl.
-ande, s. n. -ning, s. f.
Lutter, oböjl. adj. (N.Sax. luter, T.
lauter.) Nyttjas liksom adverbialt
(blott, bara), alltid framför subst. eller
adj. Luttra (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -ing, s. f.
Lya (pl. -or), s. f. Vildt djurs kula.
Lycka (pl. -or), s. f. Ögla.
Lycka (utan pl.), s. f. Framgång,
medgång. Lycksalig, adj. -saliggöra
(-gör, -gjorde, -gjort, -gjord), v. tr.
-saliggörare (pl. lika), s. m.
-sallg-görelse (utan pl.), s. f. -salighet (utan
pl,), s. f. -skott (pl. lika), s. n.
-sökare (pl.lika),s. m. -sökerska (pl. -or),
s. f. -sökeri (utan pl.), a. n. -träff (pl.
-ar), s. m. -önska (-ar, -ade, -at,-ad),
v. tr. -önskan (utan pl.), s. f.
-önsk-ning (pl.-ar), s.f. Lyckosam(-somme,
-a;-sammare,-sammast), adj. Lycklig,
adj. -göra, v, tr. -görare, s. m. (jfr
Lycksaliggöra o. s. v.) Lyckligtvis,
Lyckligen, adv. Lyckas (-as, -ades,
-ats), v. dep. Lyckad, part. pret.
Lycka (-er, -te, -t, -t), v, tr. Stänga,
tillsluta. Brukas sällan utom i
skaldespråket och part, pret., såsom i
talesättet inom lyclcta dörrar (jfr [-]nne-hjckt).-] {+]nne-
hjckt).+} Lycka (pl. -or), s. f. Täppa,
inhägnad äng eller åker (i
landskapsmål).’
Lyda (lyder, lydde, lydt, lydd, n.
lydt), v, tr. och intr. Lydaktig, adj.
-het (utan pl.), s. f. Lydig, adj.
Lydnad (utan pl.), s. m. Lydkonung (pl.
-ar),s.m. -land(pl.-/änder),s. n. -rike
(pl. -ra), s. n. Lydelse (utan pl.), s. f.
Lyfta (lyfter, lyfte, lyft, lyft; de
mycket begagnade formerna lyftade,
-at, -ad borde afläggas, helst man icke
nyttjar pres. lyftar, eller imperat. lyfta
för lyft), v. tr. -ande, s. n. -ning (pl.
-ar), s. f.; brukas ej i plur. i bildlig
bet., t. ex. själens, tankens, känslans
lyftning.
Lykta (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr. och
intr. Lyktas (-as, -ades, -ats). v. dep.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
