Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - M - mylla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1S6
myi.la-mån k
Mylla (utiin pl.). s. f. Mylla (-ar,
-a,ie,-at,-ad),v. tr. .U.ner.Se.\r>dl.
Myndig, ndj. -het (pl.-er i bet. em-
betsmyndighen,s.i. MyndlingCpL-o)-),
s. m.
Mynna {-ar, -ade, -at), v. intr. M.
ut. Mynning (pl. -ni-), s. f. —Se ^fun.
Mynt (pl. lika), s. n. -fot (utan pl.),
s. in. -kabinett (|)1. lika), s. u.
-mästare (pl.lika), s.m. -ordning (pl.-n)"),
3. f. -proberare (pl. lika), s. iii. -verk
(pl. lika), s. 11., 111. il. Mynta (.-ar,-iide,
-at.-ad).y.tv. -ande, s. n. -ning, s. f.
-are (pl- lika), s. in.
Myr (pl.-fij-), s. f. Kärr. -björk (pl.
-ar), s. f. -gran (pl. -nr), s. f. -jern
(utan pl.), s. n. -jord (utan pl.), s. f.
-malm (utan pl.), s. m., m. fl.
Myra (pl.-or),s.f. Myrbad (pl.lika),
ä. n. -lejon (pl. lika), s. n. -stack (pl.
-ar), s. in. -syra (utan pl.), s. f.
-ättika (utan pl.), s. f., ni. ti,
Myrten (pl. myrtnnr), s. m.; best.
sing. myrtneti (föga br.).
Mysa (-er, -te, -t), v. intr. -ande,
s. u. -ning (pl. -ar), s. f.
Myteri (pl. -er), s. n.
Må, 1) v. intr. Befinna sig, i
hänseende till lielsa, välstånd o. d. (wiår,
vi må, 1 itiàn, de må, mådde, 7nåti, inf.
inà). 2) Hjelpverb (pres. sing. mà, pl.
vi må, I mån, de må, — fornartadt: vi
màga eller mage, 1 magen, de måga—,
iinpt’. måtte; inf. fattas). Mà hända,
adv. (böra skrifvas åtskils, likasom må
göra, må vara).
Måfå. Få m.
Måg (pl. -ar), s. m.
Mål (pl. lika), s. n. 1) Tal,
talföi-iniiga (för livilken bet. urdet ej brukas
i ]ilur., utom i saininansättiiiiig, t. ex.
tungomål), -brott (utan pl.), s. n. -före
.(utan pl.j, 8. n. -lös, adj. (utan gradf.)
-löshet (utan pl.), s. f. 2)
Rättegiings-sak, angelägenhet. Målsegande, p. adj.,
äfven briikadt som subst. in.
(.måh-eganden; best. p]ur. användes ej gerna).
-man (pl.-mära), s. m. -manskap (utan
]il.), S. 11.
Mål (pl. lika), s.n. 1) Mått. -fyllig,
adj. -kärl (pl. lika), s. n. 2) Måltid,
-ro (utan pl.), s. f. -tid (pl. -er), s. f.
Mål (pl. .lika), s. n. Slutpunkt (jfr
syftemål, ändamål), -skjutning (pl.
-ar), s. f.
Måla (-ar, -ade, -at, -ad), v. tr.
-ande, s. n. -ning (pl. -ar), s. f. -are
(]il. lika), s. m. -arinna (pl. -or), s. f
Målarfärg (pl. -er), s. m. -gesäll (pl.
-er), s. ni. -konst (utan pl.), s. f.
-mästare (pl. lika), s. m. -verkstad (pl.
-städer), s. m., m.fl. Måleri (utan pl.).
s. n.
Mån (pl. -er, föga br.)f s. m.
Mån (obest. ueutr. sing. fattas), adj.
,1/. om.
Mån, Månde, Månne, förr skrifna
mon, monde, monne, qvarstà af ett
ut-dödt lijelpverb mona. Bland dessa
former brukas mån numera föga, utom
i talesätten mån tro, mån tro det, mån
tro på, samt det frågande mån det?
1 föreniug med inf., utom med tro,
nyttjas mån icke; i stället begaguas,
om än något arkaistiskt, imjif. månde,
t. ex. livad månde det betyda? livad
deraf månde bli/va; huru det än
månde utfalla. Allmännare är månne (det
assimilerade månde), med finit inodus,
användt liksom ett slags frågparl;ikel.
t. tis..månne han vill? månne jag skulle
hunna ? månne han gått sin väg ?
Inuti satsen är månne mera ovanligt, t.
ex. livad månne det är? hvad månne
står på?
Månad (pl.-er), s. m.
Månadspenning (pl. -ar), s. m. -rening (pl. -ar),
s. f. -vis, adv., m. fl. Månatlig, adj.
(utan gradf.) -ligen, adv.
Måndag, se Hane.
Månde, se Mån.
Måne (pl.-«r), s. m. Den böjda
formen måna, tillåtlig som rim, bör
undvikas i prosa. Måncirkel -cirklar),
s. m. -cykel (pl. -cykler), s. m. -dag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
