Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - tvätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÄTT—TA!.
■m
Tvätt (pl. -ar), 3. m. Tvätta
-ade,-at,-ad), r. tr. -ande, s. n. -ning
(pl. -ar), s. f. -erska (pl. -or), s. f.
Tvättbalja (pl. -or), s. f. -brygga (pl.
-or),s. f. -bunke (pl.-ar), s. m. -fat
(pl. lika), s. n. -kanna (pl. -or), s. f.
-kläder, s. n. plur. -nota (pl. -or), s. f.
-stol (pl. -ar), s. m. -vatten (utan pl.),
s. n., in. fl.
Ty, partikel. Ursprungligen dat.
sing. neutr. (p^) af pron. pan (.pæn),
pat, den, det. Brutas numera som
konj. och i talesätten ty värr, för ty,
icke för ty, i ty fall, i ty att.
Ty (utan pl.), s. n. Det ty, som i
hvardagsspråket är vanligaste uttalet
i orden oty, djefvulsty, knäfvelsty,
fansty, rackarty, satansty, sat-ty,
gement ty, otäckt ty m. fl., ehuru de pläga
skrifvas otyg o.s.v., härleder sig högst
sannolikt fråu samma ptjii, som
förekommer i Isl. sammansättn. opyhi och
illpyii (hoprafsadt folk, pack,slödder),
det senare påminnande om värt
folkspråks illty, med enahanda betydelse.
Ett helt annat ord är det till oss sent
inkomna (N.Sax. (lij,T. zcM^), ehuru
detta i vissa användningar fått en
något likartad bem.med den gamla
Svenska roteu (jfr t. ex. dumt tyg, T.
dummes zeug, med oty).
Tycka (-er, -te, -t), v. intr. och tr.
T. om. Tyckas (tyckes eller tycks, -les,
-<s), v. dep. Tycke (pl.-n), s. n.
Tyck-mycken {-mycket; -myckne, -a), adj.
Tyda (.tyder, tydde, tydt, tydd, n.
tydt), v. tr. T. på, v. intr. -ande, s. n.
-ning (pl. -ar), s. f. Tydlig, adj.
-1ig-het (utan pl.), s. f. -ligen, adv.
Tyg (pl. lika, i köpmansspråket
äf-ven tyger), s. u. För het. någonting
lumpet, uselt, eländigt o. d. brukas
ordet endast i sing. (jfr Ty,».), -förråd
(pl. lika), s. n. -förvaltare (pl. lika), s.
m. -hus (pl. lika), s. n. -mästare (pl.
lika), s.m. -stat (pl.-er), s.m.—käng
(pl. -er), 3. m., eller -känga (pl. -or),
8. f. -sko (pl. -r), s. m., m. 11.— Tyga
(-ar, -üde, -ut), v. intr. T. till, se
THl-tyga.
Tygel (pl, tyglar), s. m. -lös, adj.
-loshet (utanpL), s. f. Tygla (-ar,-nde,
-at, -ad), v. tr. -ande, s. n.
Tyll (utan pl.), a. m.
Tyna (-ar, -ade, -at, -ad), v. intr.
-ande, s. n.
Tynga (-er, -de, -t, -d), v. tr. och
intr. -ande, s. n. Tyngd (pl. -er), s. f.
-kraft (utan pl.), s. f. -lag (pl. -ar), s.
m. -punkt (pl. -er), s. m.
Tyrann (pl.-er), s.m. Tyranni ’utan
pl.), s. n. Tyrannisera (-ar, -ade, -at,
-ad), v. tr. Tyrannisk, adj.
Tyrolare (pl. lika), s. m. Invånare
i Tyrolen.
Tysk, adj. Tysk (pl. -ar), s. m.
Tyska, s. f. i) pl.-or. Tysk qvinna;
2) utan pl. Tyska språket. Tyskeri
(utan pl.), s. n. Tysksmide (utan pl.).
s. n.
Tyst, adj. -låten (-låtet; -làtne, -a:
-låtnare, -låtnast), p. adj. -làtenhet
(utan pl.), 3. f. Tysthet (utan pl.), s. f.
Tyst, adv. Tysta (-«r, -ade, -at. -ad).
v. tr. -ande, s. n. Tystna (-ar, -ade,
-at, -ad), v. intr. -ande, s. n. Tystnad
(utan pl.), s. m.
Ty värr (böra ej sammanskrifvas),
adv., se Ty, partikel. Tan- är eu
gammal adverbial komparativform.
Tå (pl. -r), s. f.; best. sing. tån, pl.
tåriia. -hätta (pl. -or), s. f. -spets (pl.
-ar), s. m. -stöta (-er, -te, -t, -t), v. tr.
(skomakarterm).
Tåg (pl. lika), s. n. Rep. -matta ipl.
-or), s. f. -verk (utan pl.), s. n. -virke
(utan pl,), s. n., m. fl.
Tåg (pl. lika), s. n. Tågande. Tåga
(-ar, -ade, -at), v. intr. -ande, s. n.
Tågordning (pl. -ar), s. f.
Tåga (pl. -or), s. f. Tågig, adj.
Tåglig, adj.
Tagna (-ar, -ade, -at), v. intr.
Tål (l’\Sv./o;, tålamod), s.n. I
talesättet gifva sig till tåls. Tåla (tål.
tålde, tålt, tåld), v. tr. -ande, s. n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>