- Project Runeberg -  Svenska Akademiens ordlista / Tredje upplagan (1875) /
123

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - hvadan-hvarje

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och brukas så väl i direkt som indirekt
frågande mening, t. ex. hvad vill han?
hvad betyder detta? jag vet ej hvad
han vill; det är svårt att säga hvad
detta betyder, hvad skäl han eger, på
hvad sätt det sker
. Nyttjas äfven
liktydigt med det som, i hvilket fall som
också kan tilläggas efter hvad, t. ex.
man talar ej alltid hvad man tänker;
han väljer hvad som mest behagar
honom
. Kan ock förenas med maskulint
eller feminint nomen, t. ex. hvad
fördel, i hvad mån, på hvad grund, med
hvad rätt, af hvad orsak, af hvad
giltig anledning
. Det åtföljande nomen
omskrifves äfven med prep. för, t. ex.
hvad för en karl, hvad för en usel
koja, hvad för folk, hvad för slag
. —
Se ock under Helst. — Hvad begagnas
äfven som interj.

Hvadan, adv. Den eg. bem.
(hvarifrån) är ej mycket i bruk, och den
härledda (hvarföre) faller sig oftast
något tvungen.

Hval (pl. -ar), s. m. -fisk (pl. -ar),
s. m. -fiskben (pl. lika), s. n. -raf (utan
pl.), s. m.; best. form -rafven. -ross
(pl. -ar), s. m.

Hvalf (pl. lika), s. n.; best. sing.
hvalfvet, pl. hvalfven. -båge (pl. -ar), s. m.
-gång (pl. -ar), s. m., m. fl. — Se Hvälfva.

Hvar, pron., m. och f., hvart, n.
(utan pl.); genit. hvars. Brukas mest
som adj. I substantiv egenskap (t. ex.
hvar har sin sed, sitt lynne) är det
nästan utträngdt af de förstärkta en hvar,
en och hvar
eller (oftare) hvar och en.
Öfriga sammanställningar äro: hvar
annan
(förkort. hvar ann), hvart
annat, hvar annans, hvar andra, hvar
andras; hvar sin, hvar sitt, hvar sina;
hvar enda, hvar endas, hvart enda,
hvart endas
(alla dessa pläga äfven,
men onödigtvis, hopskrifvas); hvar,
hvart tredje, fjerde
o. s. v. Genit. hvars,
allmännast som relativ (se Hvilken),
och äfven nyttjad som interrogativ (se
Hvem), brukas ock i sammanställning
med en, t. ex. en hvars, hvars och ens;
men adjektift blott i något fornartadt
talesätt, såsom i hvars (äfven hvar)
mans mun, för hvars mans dörr. —
Hvardera, pron., m. och f., hvartdera,
n.; genit. hvarderas, hvartderas.
Nyttjas rättast substantift; men brukas
äfven för vissa fall adjektift, t. ex.
hvardera sidan
.

Hvar, adv. Nyttjas a) interrogatift,
både i direkt och indirekt frågande
mening, t. ex. hvar är han? jag vet
icke hvar han är
. b) obestämdt, t. ex.
han må vistas hvar han vill; hvar som
helst, hvar helst; här och hvar
eller
der och hvar. c) relatift, i följande
genom sammansättning med adverb eller
preposition bildade adverb: Hvaraf,
-efter, -emellan, -emot, -est, -för,
-före, -förinnan, -förutan, -hos, -i,
-ibland, -ifrån, -igenom, -inom,
-intill, -invid, -jemte, -med, -medelst,
-om, -omkring, -på, -städes
(i uttr.
något hvarstädes, der och hvarstädes),
-till, -under, -uppå, -ur, -utaf, -uti,
-utinnan, -utom, -utur, -utöfver, -vid,
-å, -åt, -öfver.
(Jfr Der.) — Det
besynnerliga uttr. hvar om icke (annars,
i annat fall) är en i nyare tider
uppkommen vanställning af det först på
1500-talet synliga hvar ock icke, der
adv. hvar eger den vid denna tid
rådande nya bem. om.

Hvardag (pl. -ar), s. m.
Hvardagsdrägt (pl. -er), s. f. -frossa (pl. -or),
s. f. -gäst (pl. -er), s. m. -kläder, s.
n. plur. -lag, s. n. (i uttr. i h.) -lif
(utan pl.), s. n. -mat (utan pl.), s. m.
-ord (pl. lika), s. n. -språk (utan pl.),
s. n., m. fl. Hvardaglig, adj. -het (pl.
-er), s. f.

Hvarf (pl. lika), s. n.; best. sing.
hvarfvet, pl. hvarfven. -tals, adv.

Hvarje, pron. (eg. böjd kasus af
Hvar). Brukas ej gerna om personligt
maskulin, men väl om fem. och neutr.,
t. ex. hvarje (eller hvar) menniska,
qvinna; hvarje
(eller hvart) barn; för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:56:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/saol/3/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free