Print (PDF) - On this page / på denna sida - A - Anlopp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anlopp (pl.=) n. Se Anlöpa.
Anlägga (-lägger, -lade, -lagt, -lagd) t. Då frågan är om skjutvapen, säges
L. an; likaså i det bildl. talesättet L. an på, utom i part. pret. n., t. e. det
är a-dt på att skada mig. -ande n. -ning (-ar) f, -are (pl.=) m.
Anlända (-länder, -lände, -ländt,-länd) i. -ande n.
Anlöpa (-löper, -löpte, -löpt o. -lupit,
-lupen; ovanlig är impf. sg. -lopp, vanligare pl. -lupo) t. (Sjöt.) och i. (om
metaller o. d.) -ande n. -ning f. Jfr Anlopp.
Anmana (se Mana) t. -ande n. -ing
(-ar) f. -ingsbref (pl.=) n.
Anmoda (-ade) t. -ande n.
Anmodan (antar ej slutart.) f.
Anmäla (-er, -de o. -te, -t, -d o. -t) t.
-ande n. -ning (-ar) f. Anmälan (antar ej slutart.) f.
Anmärka (-er, -te, -t, -t) t. -ande
n. -are (pl.=) m. -ning (-ar) f. Anmärkningsbok (-böcker) f. -medel n.
pl. -värd a.
Annalkande part. pres. (af det obr.
dep. Annalkas). Annalkande n.
Annan räkn. och obest, pron.; n.
annat, genit. m. och f. annans; i best.
form och i pl. andre, -a, andres, -as.
Det föråldrade annor begagnas ännu
stundom i några uttryck, såsom a. man,
a. mans, men oriktigt, ty annor är
i det gamla språket antingen nomin.
sg. f. eller ock nomin. eller ackus. pl.
n., t. e. a. qvinna, a. ting. Annandag,
smdr. Anndag (-ar) m. -dagsfeber
(-febrar) m. -dagsfrossa (-or) f.
Annangång, smdr. Anngång m. (om
andra ringningen till gudstjenst).
Annars adv. Annorledes adv. Annorlunda
adv.; språkvidrig är ordets användning
som a., t. e. en a. färg. Arnorstädes
adv. Formen annor, som är riktig i
Annorledes och Annorlunda,
är oegentlig i Annorstädes, emedan det
i detta ord ingående s. staþer (ställe)
är m. I gamla språket skrefs annarstaþ
annarstaþs, annanstaþ. I grunden är
talspråkets annanstädes rättare
än annorstädes (liksom det nu vanl.
skrifves någonstädes, ej någorstädes).
Annbok, se Afvenbok.
Annex (pl.= o. -er) n. -församling
(-ar) f. -hemman (pl.=) n.
Annons (-er) m. -era (-ade) t.
Annorledes, -lunda, -städes, se
Annan.
Anor f. pl. Andryga. -dryghet f.
-herre (-ar) m. -stolt a. -stor a. (ut.
gradf.)
<b>Anordna<b> (-ade) t. -ande n. -ing
(-ar) f.
Anpart (-er) m.
Anrop (pl.=) n. Anropa (-ade) t.
För bem. ropa till ngn (med uppmaning
att svara 1. att stanna och gifva
sig till känna) br. hellre R. an. -ande n.
Anrycka (-er, -te, -t) i. -ande n.
-ning f.
Anrätta (-ade) t. -ande n. -ning
(-ar) f.
Ans m. Ansa (-ade) t. <b>-ande</i> n.
-ning f.
Ansats (-er) m.
Anse (-ser, -såg, -sett, -sedd) t. -ende
n. Ansedd part. pret. som a. En a.
man. Ansenlig a. -en adv. -het f.
Ansikte (-n) n. Ansiktsbildning
(-ar) f. -drag (pl.=) n.; br. mest i pl.
-färg m. -vinkel <i>(-vinklar)<//i> m. — Skrifvas
äfven Ansigte o. s. v.
Ansjovis (-ar) m.
Anskaffa (~ade) t. -ande n. -ning f.
Anskjuta (-skjuter, -sköt, -skjutit,
-skjuten) t. (Jäg.) och i. (Kem.) -ande
n. -ning f.
Anskri (pl.= och -n) n.
Anskrifven (-skrifvet; -skrifne, -a)
p. a. Väl, illa a.
Anslag (pl.=) n. Anslagsdag (-ar)
m. -not (-er) f. (i musik), -tafla (-or) f.
-tid (-er) f. -summa (-or) f. — Se Anslå.
Ansluta sig (-sluter, -slöt, -slutit) r.
A. sig till. -ning f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
