Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lås ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lås m. (-ar) och n. (pl. =); är i
skriftspr. vanligast n. -gång (-ar) m.
-smed (-er) m. Låsa (-er, -te, -t, -t) t.
Jfr Läsa.
Låt m. Ljud. Pl. låtar br. mest
i smsg, t. e. Hornlåt. Låta (låter,
lät, läto, läte, låtit) i. Ljuda. — Se
Läte.
Låta (låter, lät, läto, läte, låtit) t.
och i. Lemna, mista, tillåta, föranstalta.
— Ofta skrifves t. e. låta sig brukas
till ngt; l. sig öfvertalas, bevekas; det
låter sig ej beskrifvas, förklaras,
försvaras, o. s. v. Men en sådan skrifning
är mindre lämplig, emedan sig i dylika
meningar icke utgör objekt till låta,
utan till det följ. verbet, och man ej
kan säga <span>brukas sig, beskrifvas sig</span> o.
s. v. Det bör därföre heta: låta sig
bruka, öfvertala, beveka; det låter sig
ej beskrifva, förklara, försvara; eller
hellre: låta bruka sig, det låter ej
beskrifva sig o. s. v., ty ställningen af sig
efter verbet är mest öfverensstämmande
med svenska språkets lynne.
Vanligare säges dock låta sig göra än låta
göra sig. Endast när sig är medelbart
objekt (dativ), kan det konstrueras med
passivt verb; det heter således riktigt
t. e. Kungl. Maj:t har låtit sig (d. v. s.
inför sig) detta mål föredragas; Kungl.
Hofrätten har låtit handlingarna sig
föreläsas. — Låtande n. (i uttr.
görande och l.).
Låtsa (-ade) i. och t. Låtsa är en
nybildning till det i hvardagsspr.
begagnade låtas, mest låts (vanl.
uttaladt <span>låss</span>), som har böjningen låts,
låddes, låts.
Lä n. oböjl. -segel (pl. =) n.
-sida f.
Läck a. oböjl. Br. endast
predikativt, t. e. skutan, skeppet är l. Läck
m.; förekommer blott i det på
fraktsedlar använda talesättet fritt från l.
och bräck. Läcka (-or) f. Läcka (-er,
-te, -t) i.; skrifves äfven Läka (se detta
ord). Läckage (uttal <span>-asch</span>) n. Sjöt.
Läcker (läckre, -a; läckrare, -ast)
a. -bit (-ar) m. -gom (-mar) m. -mun
(-nar) m. Läckerhet (-er) f.
Läder n.; best. form lädret. -band
(pl. =) n. Bokband af läder. -bod (-ar)
f. -flaska (-or) f. -lapp (-ar) m.
(flädermus). -säck (-ar) m.
Läge (-n) n. — Se Ligga.
Lägel (läglar) m.; best. sg. -eln.
Kagge (ej lädersäck, såsom stundom
förmenas).
Lägenhet (-er) f.
Läger (pl. =) n.; best. sg. lägret, pl.
-ren. -mössa (-or) f. -stad m. -ställe
(-n) n. -vakt (-er) f.; se Vakt.
Lägersmål (pl. =) n. Lägra (-ade) t. L. sig
r. -ande n.
Lägervall m. I uttr. vara, komma,
råka i l. (Lågt. <span>läger-, legerwall</span>.)
Lägg (-ar) m. Ben.
Lägg (pl. =) n. Hvarf. Lägga
(lägger, lade, lagt, lagd) t. och i. L. sig r.
-ande n. -ning f.
Läglig a. -het (-er) f.
Läka (-er, -te, -t) i. Kärlet l-er (är
otätt, så att innehållet pinar sig ut;
släpper droppvis ut det flytande
ämnet); det l-er (dryper). Jfr Läcka.
Läka (-er, -te, -t, -t) t. och i. Bota,
hela; helas. Läkas (-es, -tes, -ts) dep.
-ande n. -ning f. Läkare (pl. =) m.
Läkar(e)arfvode (-n) n. -betyg (pl. =)
n. -bok (-böcker) f. -hjälp f. -konst,
äfven Läkekonst f. -vetenskap m. -vård
m. Läkbar a. -het f. Läkedom m.;
best. form -domen. Läkemedel (pl. =)
n. Läkkött n.
Läkt (-er) f., l. Läkte (-n) n. Ribba.
Läktare (pl. =) m.
Läm (lämmar) m.; best. sg. lämmen.
Lämpa (-ade) t. L. efter. L. sig r.
-ande n. Lämpa (-or) f. Lämplig a.
-en adv. -het f.
Län (pl. =) n. -tagare (pl. =) m.
Vasall. Länsbokhållare (pl. =) m.
-fängelse (-r) n. -författning (-ar) f. -herre
(-ar) m. -häkte (-n) n. -lasarett (pl. =
o. -er) n. -man (-män) m. -notarie (-r)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
