Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kukkesvagge och Kasavaratjslätten - Akavare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt ut i Suotasglaciären, inneslutande mellan sig
och Kasatjåkko en biglaciär, vars gräns mot huvudglaciären
angives av en ytmorän. Soltatvärkammen har på sin rygg
skarpa hak och ser otillgänglig ut; man torde ej på den
kunna nå Soltakammens högsta del, men möjligen på den
lilla biglaciärens snöfält. Från de vidsträckta övre delarna
av huvudglaciären finnas goda övergångar till
Soltaglaciären på östra sidan Gavelberget, till Ruotesvagge mellan
detta berg och Kantberget samt över Nijakvaggeglaciären.
Från dessa snöfält har man även en bekväm uppstigning på
Suotaskammen med sina två toppar. Dessa äro dock
även tillgängliga från Snjutjotisjokk. Öständan av Suotas har
emellertid tvärbranta hak och är knappt möjlig att bestiga.
Stuor Nijak (1 921 m) är, såsom förut nämnts, ej bestiglig
från N. Den enda eller åtminstone lättaste vägen att
komma upp på detta ståtliga berg är från Nijakvagge (sid. 74).
Akavare.
Såsom ett självständigt massiv reser sig det mäktiga
Akavare omkr. 6 km N om Stuor Nijak. Huruvida det
bör sammanräknas med Sarekfjällen är tvivelaktigt,
nationalparksindelningen har fört det till Stora Sjöfallets och
icke till Sareks nationalpark. På grund av sin höjd och
bergarternas sammansättning har Akavare en vida större
överensstämmelse med Sarekhögfjällen än med de
medelhöga bergen vid Stora Sjöfallet. Om det får räknas till
Sarekfjällen, blir Akavare enligt författarens mätningar
det sjätte i ordningen efter höjden räknat och innesluter
sålunda ett av dessa fjälls mest representativa toppar.
Akavare är även ett synnerligen vackert berg.
Majestätiskt höjer det sig över den milsbreda slätten kring
Kasajaure och Stuottajaure (fig. 46); om möjligt ännu
storslagnare ter det sig från sjökedjan i N och NO (fig.
45). Åt detta håll äro skillnaderna i höjd mellan
bergsfoten och topparna hälften större. Ehuru sydsidan är
mera snö- och isbetäckt, hava dock de mot N lutande
bidalarna blivit djupare inskurna. De bära ganska stora
glaciärer, som skrida ned till björkskogens närhet. Från
detta håll erbjuder Akavare en viss likhet med
Äparmassivet, men blir genom kontrasten med den yppiga
skogsvegetationen ännu storslagnare.
Beträffande de topografiska namnen råder med avseende
på Akavare en ännu större förvirring än angående andra
lappländska fjälltrakter. Jag vill här acceptera de av
kapten H. N. Pallin på en Kartskiss av 1920 föreslagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
