Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser om kända bestigningar av toppar i sarekfjällen - Upplysningar till kartan över ortnamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Takar (1 780 m) bestegs 12/8 1807 av A. H.
Tjakkeli (1 221 m) beslogs 15/7 1899 och 1904 av A. H.
Tjatja (1 837 m) bestegs 28/8 1897 av A. H.
Tjågnoris vid Sarvesvagge (1 780 m) bestegs 17/8 1900 av A. H.
Tjågnoris vid Rapadalen (1 649 m) bestegs 25/7 1895 av A. H.
Tsäkkok (1 784 m) bestegs 29/8 1897 av A. H.
Vartastjåkko (1 883 m) bestegs 23/8 1902 av A. H.
Vassja, Runda (1 768 m) bestegs 1/8 1897 av A. H.
Vassja, Spetsiga (1 810 m) bestegs 5/8 1897 av A. H.
Vuoinestjåkko (1 970 m) bestegs 18/8 1902 av A. H.
Äpartjåkko (1 925 m) bestegs 4/8 1896, 28/7 1900, 3l/7 och
3/8 1902 av A. H.
Upplysningar till kartan.
Redan under mina första resor i Sarekfjällen fann jag
namngivningen på Norrbottenskartan i skalan 1:200000
otillfredsställande: många namn voro oriktiga och många
viktiga namn saknades. Under de följande åren företog
jag därföre systematiska uppteckningar angående
ortnamnen. För att erhålla en rationell stavning stämde
jag möte med vår framstående kännare av de finsk-ugriska
språken, prof. K. B. Wiklund, vid vårmarknaden i
Jokkmokk 1904, där vi sammanträffade med några lappar
som färdats i Sarekfjällen. Med ledning av deras uttal
av de av mig samlade namnen gjorde prof. Wiklund upp en
ortnamnförteckning, som sedan legat till grund för
ortnamnens stavning i Sarekpublikationcrna och även
tillämpas i denna handbok.
Då samma ortnamn i allmänhet ej återfinnas på
Norrbottenskartan, ansåg jag det nödvändigt, för att
överhuvud göra framställningen i resehandboken begriplig, att
låta den åtföljas av en karta med de nya namnen. Det var
emellertid ej möjligt att använda Norrbottenskartan såsom
topografiskt underlag för ett arbete, som huvudsakligen
ägnas fjällens högsta delar, ty just dessa ha blivit
styvmoderligt behandlade på kartan. Vattensystemet synes
däremot vara jämförelsevis riktigt utlagt. Ett nytt
topografiskt underlag har därför komponerats på så sätt, att frän
Worrbotlenskarlan tagits hydrografien med vissa mindre
ändringar samt utan glaciärerna, i denna stomme har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
