Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA AKTEN 19
lät söka den döde Sten Sture, och så skulle jag sätta
trälens märke på ditt ansigte.
Brask slår Gustaf T. en örfil, som denne tar emot.
Den brände, hva? — Som bödelns röda jern!
— Nu är Du vanärad! — Det var hela mitt ärende!
Står en stund stilla och fixerar Trolle.
Nu går jag igen, men icke så fort, att Du kan
säga jag flytt!
Går sakta och värdigt åt venster dörr, derpå vänder
han sig om.
— Inom år och dag kallar jag Dig inför Guds
Den Högstes domstol, antingen Du skall drabbas af
död, sjukdom eller olyckor! Du sämsta bland men-
niskor! Du härjans son, Du träl, Du tjuf, Du lju-
gare! var förbannad!
Går.
GUSTAF T.
skakad, har gått baklänges tills han kommit mot väggen,
der han står som en hetsad katt att hålla stånd.
Paus.
PAGEN
in.
Riksrådet Erik Trolle!
ERIK TROLLE
fadern, in.
GUSTAF T.
rycker upp sig och »tar igen skadan» på fadern.
Det var länge sen, brukar man säga; men tiden
jemnar allt, och vi skulle råkas igen, det var gifvet;
förståndet kom litet sent till Dig, Du ser så med-
tagen ut, min gubbe lilla!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
